må bra, en rasbiologisk tanke?

I sånna här lägen ska man skriva tripple facepalm mc cheese eller va det är som är inne nu

bara dom som har haft lyckan att ha föräldrar från kärnavfallsplatser kan stoltsera med tre handflator.

jag tycker resonemanget är vidrigt.

vad försöker kvinnan åstakomma när hon jämför "hälsohysterin" med rasbiologiska tankar?

vill hon backa upp snabbtmat-restaurangerna?

fettsugar-dokorn?

Hon vill backa upp "alla duger" och visst ideal kan också härledas till rasbiologi men ideal av olika slag har alltid funnits... Att det är ett ideal att vara sund och välmående är då fan bättre än heroin chic


http://en.wikipedia.org/wiki/Heroin_chic

Jag tror hon syftar på att man förut såg tex svarta människor som "samhällets smuts". Man stängde ute och steriliserade svarta i syftet att "städa upp" och göra samhället "renare". Idag stänger man ute folk som utåt ser oattraktiva ut enligt normerna för vad som är hälsosamt.

utan tvekan :)

men jag tycker ändå att steget till rasbiologi är för långt för att nämna i en artikel eller i en och samma bok.

det går tvärt emot ett välmående att ha rasbiologiska tankar, anser jag. man kan helt enkelt inte må bra psykiskt med såna tankar.

att ha ett ideal som är nyttigt och hälsosamt är i grund och botten bra. baksidan kan vara hänsynslös, självklart!
vissa kommer ha stora problem att känna att dom passar in. och bättre blir det inte när folk får höra att man ska ha ett jobb för att må bra...

men skulle vi få lite "morötter" från statligt håll i form av skattelättnader för nyttiga matvaror så skulle vi kanske få bort en av dom negativa effekterna av "ideal-samhället".

men det är ändå en rätt hemsk och lååååååångsökt tanke. att må bra har inget med "ras" att göra. att hon kopplar ihop det gör att det blir smutsigt att förespråka hälsosamt leverne då hon jämför detta med rasbiologi. ett lågt slag helt enkelt.

Ja. Jag tycker oxå det är sjukt när man går in på arbetsförmedlingen och blir inprackad att "en arbetande människa, är en glad människa", och därför bör ta vilket skitjobb som helst. För mig känns det lite som hjärntvättning.

men skulle vi få lite "morötter" från statligt håll i form av skattelättnader för nyttiga matvaror så skulle vi kanske få bort en av dom negativa effekterna av "ideal-samhället".

Både det, men sen behöver folk inse att hälsa är något som sitter väldigt mycket mentalt oxå. Tycker man om sig själv, så tar man automatiskt bättre hand om sin kropp. Många tränar och lever överdrivet hälsosamt som en sorts självbestraffning, och då tappar man hela syftet med vad motion egentligen är.

Många tränar och lever överdrivet hälsosamt som en sorts självbestraffning

jag skulle säga att dessa är lite i klorna på industrin som tjänar på viktökning/viktminskning i snabb fart...

arbetsförmedlingen i sig är ett sjukdomssymtom... :p

Blweria skrev:

Många tränar och lever överdrivet hälsosamt som en sorts självbestraffning

jag skulle säga att dessa är lite i klorna på industrin som tjänar på viktökning/viktminskning i snabb fart...

arbetsförmedlingen i sig är ett sjukdomssymtom... :p

Yes ineed!

Artikeln, som jag tycker är ganska bra, diskuterat inte ras; utan använder bara rasbiologins ideal som en liknelse för dagens samhälle, där friskhet och sundhet blir ett sätt att sätt att skilja bra från dåliga människor. Vilket jag helt håller med om håller på att hända/redan har hänt, och jag håller med om att det är otäckt.

Den använder ideal överhuvudtaget som exempel på vad författaren anser vara dåligt. Existensen av ideal antyder nämligen att vi är ojämlika i grunden, vilket inte går ihop med den moderna humanismen.

Själv tycker jag humanismen mer och mer verkar likna en självmordsönskan - en längtan efter att slippa vara en individ.

Jag ser inget negativt med att man fortsätter informera och motivera folk att leva hälsosamt. Jag tycker det är en myt att man måste ha klirr i kassan för att kunna leva hälsosamt. Jag trodde det också innan jag blev vegetarian tex. Tvärtom så har jag fan mer pengar över än då jag åt kött. Långsiktigt så tjänar ju alla på det. Friskare befolkning, mindre vårdköer, färre sjukskrivningar, bättre för miljön och listan kan göras hur lång som helst.

Man är det man äter och man kan börja med det. Jag hinner inte träna lika ofta som förut, eftersom jag uppträder mycket på kvällar. Men jag kompenserar detta genom att cykla så mycket som möjligt. Men det är också i samband med min kost. Sen har vi alla olika fysiska förutsättningar, inget snack om saken. Men bara för att man gör det ena, så behöver man inte göra det andra, eller hur? Tex har man diabetes så behöver man inte ge sig själv ett "free card" att bara let go hur som helst genom att röka och dricka osv. Det är en människas rätt att stoppa i sig vad de än vill, men jag håller inte med artikeln någonstans. Visst stämmer det att ens fysiska attribut inte nödvändigtvis en indikator på ens hälsa, men skadar det verkligen om alla, oavsett kroppstyp, försöker leva mer hälsosamt?


Systrar och bröder, be healthy

men skulle vi få lite "morötter" från statligt håll i form av skattelättnader för nyttiga matvaror så skulle vi kanske få bort en av dom negativa effekterna av "ideal-samhället".

Co-sign på det! Som jag nämnde, så kommer alla tjäna på det. Ett gram förebyggande är mer värt än ett kilo medicin eller vilken annan reaktiv åtgärd.

men...är det fel att uppmuntra personer med ambision att må bra?

det känns väldigt fel att jämföra det med rabiologi på något sätt. synsett som tänk...det är ett ovärdigt och billigt argument i debatten.

hur lite det än snuddar vid "ras" så nämns det.

hellre ser jag paraleller med narkotikaattityder i denna fråga.

Blweria: Ja, jag fattade verkligen inte den rasbiologiska parallellen någonstans. Långsökt och ganska krystad. Precis som du säger, så avskyr jag hela den här "må-bra-industrin" jag också. It's bullshit.

Att må bra, såvidare man faktiskt lider av någon större kemisk obalans/mentalt tillstånd, är egentligen inte mycket mer än sunt förnuft. Man behöver inget mirakelpiller, gastric bypass eller någon jävla Atkins diet. I många fall behöver man inte ens äta mindre, utan bara äta rätt så kommer man se vilken skillnad det gör för en.

When you look good, you'll feel good. When you feel good, you'll do good.

ja, det är/kan bli en god cirkel.

den där rasbiologi-grejjen är ju lite aftonbladvarning på. ovidkommande.

men den gjorde sitt. jag lackade och läste skiten. vilket det var. riktigt skitsnack!

Det är ingen hemlighet folk mår bättre i områden med högre socioekonomisk status än i mindre bemedlade områden, en gradient som på gruppnivå är väldigt känslig. Redan på 70-talet uppmärksammades att (vid den tiden fysiska) miljön har stor inverkan på hälsa (i ordets breda bemärkelse) väcktes ytterligare intresse för det dynamiska samspelet mellan människan och hennes sociala, ekonomiska och kulturella kontext som bestämningsfaktor för hälsa/ohälsa. Sir Michael Marmot, som ledde den WHO-initierade Commision on social determinants of health, har i en rad studier visat att social status är direkt förknippat med i stort sett alla icke smittsamma sjukdomar (hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, diabetes, allergier o.s.v.). Riktigt intressanta saker, om någon vill ha litteraturtips säg bara till.

Idag är prioritet ett i den svenska folkhälsopolitiken att överbrygga de sociala skillnaderna i hälsa, men jag tror INTE att strukturella problem löses genom marknadslösningar eller ökat individuellt ansvar (vilket är det som de facto händer i svensk folkhälsopolitik).

Sorry för OT btw, men jag tycker det knöt an och har tidigare funderat på att starta en tråd i ämnet.

"Och att de som ser bra ut på ytan, är sunda och vackra, lättare får jobb. Medan de som är tjocka eller inte ser lika bra ut blir får det svårare. De senare ses som sämre människor och har svårare att bli socialt accepterade."

Hejsan grundläggande mänsklig psykologi. Det här har varit sant sålänge som människor har funnits, och det innebär inte att det är någon sorts häxjakt på fula/feta människor.

Det här har varit sant sålänge som människor har funnits, och det innebär inte att det är någon sorts häxjakt på fula/feta människor.

En gång i tiden, alltså INTE så länge vi funnits, var det högsta status att vara fet och blek. Smal, mager solbränd var lika med fattig, tjänstehjon, kroppsarbetare=lägsta status.

Att idealen en gång var annorlunda ändrar inte det grundläggande konceptet att ytliga intryck ger förmåner i näst intill alla sociala situationer.

Att idealen en gång var annorlunda ändrar inte det grundläggande konceptet att ytliga intryck ger förmåner i näst intill alla sociala situationer.

So it is, vet... Svara bara på att idealet inte alltid varit size zero som kan visa hur stupid vi människor kan vara i sin fåfänga etc...

humanismen mer och mer verkar likna en självmordsönskan

Dylika tankar är hälsovådligt och akut behov av hjälp. Att vara human är endast fördelar.