Skadeglädje

Skadeglädjen är den enda sanna gäldjen heter det ju. :p
Sen så sägs det ju att skandinaver ska vara allmänt morbida.

Det sägs mycket..

när folk råkar ut för saker de inte räknat med brukar resultatet bli humor, ja

jag e jäkligt skadeglad av mig också. Kan skratta i dem mest opassande situationerna bara för folk skadar sig

Är man misantrop är skadeglädje en naturlig följd.

fast jag skrattar nog fan nästan mer när jag själv gör illa mig

Loungo:

Varsågod, älskling.
Själv tycker jag att du skulle tänka över att lägga dina slaps på typ pedofiler, mer välinriktat så att säga.

det e kul när det händer saker.... och att bara se någon tillexempel ramla ner för en trappa e ju askul

haha joskadeglädjen är den enda sanna glädjen brukar man säga

men jag skulle vilja säga att det är lite typiskt skandinaviskt, jag har själv sån humor, men lite bitter, cynisk och garvar och katastrofala händelser.

utomlands fungerar bellmanhistorier typ fortfarande fast man byter ut nordken osv mmot turk, arab eller kurd.. jag kan inte förklara men det är annan typ av huumor. dock anser jag att bittra komiker är de roligaste. itne dirket skadeglädje men morbid komik

sen tror jag du som gjort tråden är lite extrem.. skulle inte dirket garvat om jag nocka ett barn eller om min polare fick klamydia menmen ;)

dbone. hur fan lyckas man klippa av en polares fingertopp? fan va läskigt..

eller din egen. sorry

Är det jag som är extrem när nån annan skrattar åt våldtäkter.
Please.....

dbone oh damn! vad gjorde ni med finger toppen då?

haha en gång när min kompis körde på en gammal tant med cykeln så hon typ flög å börja blöda i pannan å massa då börja jag ass





GARVA

kolla "riktigt jävla sjukt" tråden det finns en katt ni kan skratta åt där.

_Rookie skrattar bara jaag hör din exempel

Äh fan jag brukar asgarva om jag halkat på gatan
och alla runtomkring ser helt besvärade ut och jag
bara ligger där och kippar efter andan medans
jag rågarvar.. det är fan kul att skada sig ibland.

Annars brukar jag också garva, fast jag vill inte,
eller hålla in garvet och dölja flinet när folk halkar
framför mig.. fast det roliga är väl ändå vad dom
säger efteråt:

"Oj, halt var det här"... då kan jag inte hålla mig för garv.

Annars är det roligt när folk man känner som försökt
såra en mår dåligt när man inte är vänner längre,
då mår jag ååååååh såååå bra ;)

Jag tycker det är skitkul när folk ramlar eller slår sig eller gör bort sig, och försöker låtsas som ingenting..!


Eller som PhilAhzOphee sa: När någon försöker smeta över det hela med en billig kommentar..

jag skrattar åt fel saker men jag försöker att inte göra det. men vafan livet blir så mycket roligare för mig. och jag skrattade när jag läste första inlägget. haha. usch. nej.

när men går från bussen till skolan e de genare å gå nerför en brant backe, de e guld å sitta i kapprummet å kolla på de som e sena på vintern när de halkar å svär..

Skratta ihjäl mig när polaren skulle åka skateboard upp på en liten hemmabyggd scen med ett rail...för att vi skulle ta oss upp på denna scen hade vi byggt en liten ramp av en gipsskiva!

Nåväl....stackaren tar fart, kommer halvägs upp på gipsskivan...vad händer?...jo: Brädan åker genom skivan, han flyger över hela scenen och landar på ansiktet, glider med ansiktet på asfalten, samtidigt som brallorna åker av...han stod verkligen på huvudet!

Precis när han landar på huvudet, så spelas i vår stereo låten "Bang your head" med Gravediggaz!!

Han fick kraftig hjärnskakning och skrapsår i hela ansiktet...har nog aldrig skrattat så mycke i hela mitt liv...

Brukar be massor av folk att gå in och hämta min häst. Skrattar sjukt mycket då som blir jagade över halva hagen och har ett desperat uttryck i ögonen. Roligast är då han får tag i den jagade.. Mohahaha

Samma person som jag skrev om ovan råka ut för en annan liten olycka....han gick balansgång på ett vägräcke, tappa balansen, slog i knät i en av "pålarna" som håller räcket uppe...han skrek som en gris!
Jag skratta som fan, och när jag kolla såret och såg rakt in i knäskålen på han garva jag ännu mer!

Nåväl...det va bara raka vägen hem till hans familj...har aldrig sett ngn komma så fort till sjukan!!

Resultat: 30-40 stygn över knät!!

He he he...

stog i kön till ett riktigt skit ställe här i stockholm och gorillan som agerade dörrvakt hade vart en riktig gestapofitta mot alla före mej. och precis när det är min tur att bli granskad upp och ner så halkar han, faller baklänges och slår i bakhuvudet.

det var OTROLIGT jävla tillfredställande

_Rookie F20
fattar fan precis va du menar... men asså det man (iaf jag) skrattar åt är inte det att 5 åringen fick ont utan att det helt enkelt ser så jävla ballt ut... och det gör nästan alltid det när nån skadar sej...

att skratta åt att nån får klamydia e iofs lite på gränsen... iaf om de e en nära polare, om de nån man inte känner så bra och som verkligen had-it-coming så e de iofs jävligt kul

_Rookie
Haha ja, det är så sjukt roligt
"Ojsan tjejer, gå inte där.. där...är det dödsfläck nummer ett!!!!"

Självklart blir man glad då någon annan skadar sig, det är högst naturligt. Man vill helt enkelt att livets jävlighet ska komma i spridda skurar över hela mänskligheten. Det är ju därför det är mycket roligare om en ung och snajdig aktiemäklare blir överkörd av en lastbil i hörnet Birger jarlsgatan/Kungsgatan än om en fattig ensamstående tvåbarnsmor blir demolerad av en rattfull vitryss alldeles utanför Haninge Centrum.
Ibland kan det dock vara lite svårt att särskilja den härliga skadeglädjen från simpla lustifikationer av typen slapstick. Okej, den senare kan vara skoj men man får fan inte blanda ihop begreppen. Det kan se kul ut när någon faller, men då är det den visuella biten man roas av. Riktig skadeglädje handlar, enligt mig, inte om att skratta utan om att känna tillfredställelse när en annan person far illa. Man behöver inte ens bevittna situationen, det behöver inte ens handla om ett 'tillfälle'. Jag kan känna enorm skadeglädje då någon i min omgivning förlorar jobbet, går i kånkan eller drabbas av obotliga sjukdomar. Alla dessa exempel är ju processer, inte avskilda ögonblick som t.ex ett fall eller bilolycka är.
Många exempel som tagits upp i den här tråden faller inte under benämningen Skadeglädje utan är snarare trall & fall-humor. Sen kan de båda blandas friskt, vilket för många kanske ger en mer tilltalande form av förnöjelse. Men för mig, som nog är en aning svart i sinnet, räcker det gott med att den där sura grannkäriingen får cancer i njurarna. Då, mina vänner, sprider sig den där äkta och fina skadeglädjen i Johnny K Ståhls sinne.

jag hatar när små barn blir ledsna eller slåt sig,man vill bara klappa dom liksom..Och så är det synd om folk som får stryk:(Men lite kul är det att se när dom inte kan slåss iaf:P

haha,joo de e sjukt jävla roligt när nån slår sig:P men inte allvarligt.. men jag tror att det är svårt att inte skratta bara för att man inte får lr ska skratta då:P men jag är skadeglad så enda in i helvete:P kul som fan:D

Dyde
Nu måste jag få fråga dig... du tycker att det är roligt när någon slår sig, men om det är allvarligt så blir det inte roligt. Innebär det att ju mindre en person slår sig desto roligare blir det?Och om man inte slår sig alls blir det som allra roligast?

Jag fattar inte...

nej de va inte alls så jag menade.. jag menade att om någon slår sig så är de ju kul. men om någon slår sig allvarligt t.e.x hjärnblödning typ bryter nacken.. då är det ju inte alls något o skratta åt.:)

Rookie, du är en idiot :(

testie
Indeed..

Du får gärna slå på mig när du vill. Speciellt naken och insmord i margarin.

Jag började asgarva åt en lärare vid min skola en gång när hon berättade att hennes bror hade dött i helgen. Det var ju knappast något roligt med det, men jag tänkte ungefär "fan, nu får jag INTE skratta" och sen kom skrattet. Tryckte in en massa gurka i munnen (vi satt i matsalen) i ett försök att sluta, men det blev bara värre,