Fattar ingenting?!

för att du skämtar om att du ska börja träffa andra?

me hallå han höll ju på o skriva privat till andra

äsch det där verkar inte vara någe bra, skit i han

prata om det då. hade också lackat om min man sa att han skulle börja träffa andra för att jag skrev till killar på internet.

Jag har sagt att jag inte har nån annan, att jag inte mena det. Men han har ju ändå gjort sitt jävla beslut och han hatar mig som fan nu, vägrar snacka med mig o skriker o säger att han bara känner hat. Och att bara skita i honom är inte så enkelt...

Men vad har du tänkt och göra då? Tycker du själv att det har funkat bra hitills? Jag vet hur det känns har också varit i relationer som inte funkat fastän både jag och hon var över öronen kära i varandra, det slutade likadant vi blev ovänner för alltid.

whoo, back to högstadiet.

back to life back to realityyyy

ni funkar inte så bra tillsammans?

VI funkar jävligt bra tillsammans,. Och när vi träffas...har vi INGA bråk o inga tjafs.

Hans temperament är inget o leka med...

slår han dig?

NEJ! Han har aldrig slagit mig men han kan flippa ut rejält ibland o bli så aggressiv men sen slutar det upp med att han gråter o säger att han älskar mig. Men nu är han bara arg o hatisk...

hur länge har han varit arg och hatisk?

MEn skämtar du eller? Så han får inte skriva saker till andra tjejer, det kan ju förfan handla om vadsomhelst. Du vet väl att även killar kan ha tjejer som kompisar.

jisses vad han verkar osäker. vänta ett tag och låt honom ta kontakt med dig. försök gå vidare. vill han inte så vill han inte.

iamabbe: Det är många som skriver till mig men jag svarar inte såna som jag inte känner...snackar om såna communitysidor. Jag har vissa killkompisar o det stör han sig på. Så för att jävlas skriver han till tjejer privat som han inte ens känner....det e störande som fan!

Oredan: Han har varit sån i 1 och en halv vecka nu...

där satt den kenya

Visst har jag och han haft lite för många tjafs på senaste tiden, o det e jättemycket svartsjuka från båda sidorna. Men när vi väl har det bra...då är det SÅ JÄVLA BRA, och det är så underbart när vi är med varandra. När vi va tillsammans va det också helt underbart. Nu kanske det låter som att han alltid har varit sån, men det har han inte. Det som gör det så jävla svårt att bara gå vidare o skita i är att han för 2 veckor sen grät o sa att han verkligen älskar mig o vill vara tillsammans med mig igen.

Han spelar en roll nu, han är kall o hatisk o påstår att han skiter i nu o vill gå vidare. Men innerst inne vet jag att han älskar mig o saknar mig o vill vara med mig. Men att han ska spela kall o hatisk, fattar inte vad han tjänar på det, hur länge ska han hålla på så? Enligt honom så är det för alltid. Det som är så svårt är att jag ska hämta mina grejer från honom den här veckan...kommer bli såååå svårt att se honom o jag e så nervös över hur han kommer att vara :(

Jag menade att nu låter det som att han alltid har varit så konstigt o aggressiv o flippat ut...men det har han inte.

Han vill ha kakan och äta den... att vara svartsjuk och elak som ett bevis på att man älskar någon är helt fel grunder...

bryt kontakten helt...han tar din energi. Det låter mer som han är beroende än älskar dig...

Det är ju helt klart en osund relation...så bryt helt och då menar jag HELT så ni får tid för er själva..

att hasa runt i samma gamla spår gör ingen nytta... och speciellt inte när det dåliga övervinner det som är bra (hade det inte gjort det, så hade du inte skrivit den här tråden)

Om det ändå vore så enkelt att bara släppa taget helt o skita i, att han e sån gör det ju ännu svårare att skita i o gå vidare. För jag undrar hela tiden VARFÖR...varför e han sån? Kommer han alltid att va sån o sen komma över mig? Jag har snackat med hans syrra en del nu när han inte har kontakt med mig. Och hon sa att jag va den första riktiga kärleken för honom och att han aldrig har älskat nån så mycket. Känns så svårt bara...vill bara kunna snacka normalt med honom. Ok visst han kanske inte vill ha nåt förhållande...men han kan la snacka med mig som en normal människa! Vad har jag gjort honom?! Enligt honom är det MITT fel för att jag har varit tjatig o satt gränser osv...
Så han ser allt dom mitt fel, att jag krossa hans hjärta.

Jo men det känns så svårt att bara gå vidare o skita i allt och låta det vara så att han hatar mig o glömmer mig. Det går bara inte =/

Och jag fattar inte hur en person gråter o säger att han älskar mig o bönar o ber att jag ska träffa honom o bli tillsammans med honom för 2 veckor sen....o nu e han sån. Klart som fan att jag undrar ännu MER va det e med honom o varför

Fan vad pinsamt för honom (och dig) att du sitter och skriver ner det på nätet. Du är ju inte precis anonym heller.

...fast ganska fin.

kenya

håller med dig...


det är först efteråt när man vågat ta steget och har något annat att jämföra med som man tänker "Vad FAN ville jag med honom och hur kunde jag ens låta det pågå..och så länge"

tyvärr är det bara en själv som kan ta beslutet..

jag var tillsammans 3 år med en kille som misshandlade mig fysiskt och psykiskt... men vi hade det ju sååå bra ibland tyckte jag. Sen en dag fick jag nog... och nu förstår jag absolut inte hur det kunde ta mig 3 år att lämna honom och det värsta av allt...att jag trodde han hade rätt.

mammamuuu F23

nej men att gå bakom ryggen till någon är inte att vara ärlig..och att vara oärlig i ett förhållande förstör det.
Man ska ju inte tänja på sina egna gränser bara för att behålla någon.. ömsesidig respekt är viktigt och då går man inte bakom ryggen.

mammamuuu F23

tillägg... din beskrivning låter som visionen av kärlek


tyvärr är inte verkligheten alltid så förhållanden går upp och ned ...det är långt ifrån solskenshistorier hela tiden.

Sannish

har du tagit botox?

mammamuuu F23

Men om det nu inte är något behöver han inte dölja det...eller hur. Jag skriver till massa killar och min sambo till tjejer.. men det är inte så att man stänger ned fönstret när den andra kommer in i rummet eller döljer något...

kenya

När man klarat det första steget är det inga problem att hålla sig borta... för man njuter av livet ;)

för det första så ska man inte ha privata communitys på sådana typer av ställen som tex playahead , om man är i ett förhållande egentligen (hahah alla får ju välja själva).... Eller iallafall inte att man har bilder på sig där, det är en så kallad "RAGGHEMSIDA" och folk kommer att ragga på dig, och kommentera ditt utseende.

Jag och min pojkvän tog bort våra sidor just därför, det skapar bara problem, man undrar vem den där jäkla OKÄNDA killen/tjejen är som skriver till din partner...
och i mitt fall så var det en massa ex/ragg till min kille som försökte sätta i gång min svartsjuka rejält och spela spel.

Sannish, jag minns din andra tråd om varför det tog slut och så, och nu det här. Snälla lägg honom bakom dig bara, det funkade en gång mellan er, och skitbra, men det gör inte det längre.
Tyvärr lättare sagt än gjort,
sök inte efter svar till varför han betedde sig som han gjorde, då blir det bara jobbigare
det blev som det blev av en orsak

Corazonzita: lite överdrivet att behöva ta bort sina medlemsskap på diverse communitys för förhållandets skull. Sålänge man inte sysslar med något fuffens ska det ju inte vara några problem. Man måste väl få snacka med andra även om man är i ett förhållande?

Det va han som kom tillbaks o sa att han insåg va han hade gjort för fel (då han gjorde slut). Han ville inte släppa mig sa han o han sa att han älskar mig för mycket för att skita i allt. Det är enkelt o säga "skit i honom". Det är så MYCKET känslor. Kommer säkert sluta upp med att jag snart bildar så mycket hat för att han kör med sån dålig stil o är elak. Det där med internetsidor, när vi va tillsammans hade vi varandras lösenord.

Men nu hade vi inte det och HAN blev arg för att folk skrev till mig och ingen skrev till honom. Just därför början HAN skriva till folk för att jävlas. Så det är inte bara jag som satte gränser. Jag och hans syster har haft kontakt under den senaste veckan och hon sa att hon alltid kommer att finnas där för mig och att hon bryr sig om mig. Idag va jag online på msn, då va hon online...helt plötsligt skrev han från hennes msn "jag vill inte att du snackar eller har kontakt med min syrra mer, tar bort dig från hennes msn". Så han tog bort mig från hennes msn...känns helt sjukt!

Och jag har många gånger sagt att vi ska ta bort våra sidor men han vägrade. Det sjuka är att han tog bort alla sina sidor nu för en o en halv vecka sen.

va ere som e så kul o spela svårfångad

Va skadar det om han syster har kontakt med mig, fattar inte...skadar det honom pa natt satt eller vad

Han far garna snacka med sina tjejkompisar men inte skriva privat till tjejer han inte ens kanner eller har snackat med innan, han lat ju inte mig snacka med killar jag inte kande...

Hans syrra gick online pa msn for en stund sen o sa skrev jag till henne...tog inte han bort mig fran din msn. Sa skrev hon...ja det gjorde han men jag ville bara säga att du får sluta med att ringa honom och skicka sms ok. Sa skrev jag okej...sa skrev hon...ok, ha det bra. Sen blocka hon mig.

VARFOR blandar han in andra...fattar inte det...han sa sjalv att alla vara problem ar mellan mig o honom, ingen annan. Han klaga for att jag ville ta med mig nan nar jag ska hamta mina grejer...kolla va han gor nu.

Sannish F23

Det där verkar vara en obligatorisk fas som alla måste gå igenom här i livet. Vem har inte varit i minst ett sådant förhållande? Jag vet inte om det här är ditt första, det verkar ju så när man läser vad du skriver. Kanske är det svårt för dig att förstå vad som händer, men för utomstående, särskilt de som varit i samma sits någon gång, är det ganska enkelt. Känner inte dig eller din f.d. kille men känner igen situationen väldigt bra.

Ni klickar helt enkelt inte. När den där nykära stämningen lagt sig - hur pass kompatibla var ni egentligen med varandra? Första gången det tog slut borde ni helt enkelt låtit det vara. Jag vet, man vill så gärna försöka och känslorna finns där (det var ju så grymt bra i början) osv. Men det första året brukar vara det kritiska året - det är då man krockar, skriker, gråter och gapar = man lär sig leva och komma överens med sin partner. Om det skiter sig redan där är chanserna inte särskilt stora att förhållandet kommer att överleva det kommande året.

Varken du eller din f.d. kille verkar vara redo för ett seriöst förhållande och absolut inte tillsammans, eftersom ni båda verkar extremt osäkra på er själva och på varandra. Det är därför han beter sig som en grälsjuk bebis och det är därför ni sänker varandra hela tiden. Man vill så gärna hitta det där speciella igen hos sin partner, det som gjorde att man blev sådär mysigt varm överallt. Är man då osäker på sig själv och på vad man vill hamnar man lätt i en sån här situation där man inte längre vet var man står eller om man kan lita på sin partner. Det är uppenbart att varken du eller han litar på varandra för fem öre längre. Det hela leder absolut ingenstans och man mår bara sämre och blir mer och mer paranoid över allt och alla. Det bästa man kan göra är att fly för livet - rädda sig den som kan (ungefär). Ett förhållande slutar aldrig smärtfritt och alla har sitt eget sätt att hantera smärtan. Din kille har uppenbarligen funnit sitt sätt att gå vidare, nu måste du hitta ditt. Haka inte upp dig på detaljer, kärleken pissar på allt vad logik och förnuft heter. Tänk på dig själv, vad som är bäst för DIG. Du är inte skyldig honom något, precis som han inte är skyldig dig något.

Bit ihop, plocka ihop dina principer som du stoppade undan när ni blev tillsammans. Hitta dig själv igen och låt tiden läka smärtan (det hjälper faktiskt, tro det eller ej). Efter ett tag kommer du att ha avdramatiserat hela situationen. Han var inte din magiska själsfrände, ditt hjärta var inte hans osv. Det var bara ett förhållande som inte höll. Lär dig av dina misstag så att du slipper upprepa dem nästa gång, eller gången därpå... Allt eftersom kommer du bli mer och mer säker på vem du är och vem du vill leva med...

Lycka till

han fick väl inte den uppmärksamheten han ville ha,, kanske tog dig för givet.. =S lr nått... Sen när han inte fick respons så ändrade han sig helt...
Jag e så kass på å skriiva ner sånna här saker utan att de kanske låter fel

men men..

JaeLee...nar vi traffades sist for ca 3 veckor sen va vi lika kara...om inte mer kara i varandra an vad vi va i borjan. Nar vi traffades sist va allt perfekt o bada va lyckliga. Sa det med att kanslorna o det dar ar borta...det ar inte sa. Han sa sjalv for 2 veckor sen att han ar mer kar i mig nu an va han va forr.

Sannish F23

nar vi traffades sist for ca 3 veckor sen va vi lika kara...om inte mer kara i varandra an vad vi va i borjan. Nar vi traffades sist va allt perfekt o bada va lyckliga. Sa det med att kanslorna o det dar ar borta...det ar inte sa.

Som sagt, man försöker gärna lura sig själv/rädda det lilla som finns kvar vilket ofta leder till att man hänger kvar vid varandra med allt man har precis innan allt kraschar. När det dessutom svänger så ofta och så mycket som det verkar göra mellan er två skulle jag inte ge så mycket för vad som hände för tre veckor sedan... du ser själv var du står idag.

Han sa sjalv for 2 veckor sen att han ar mer kar i mig nu an va han va forr.

Återigen, haka inte upp dig på detaljer. Ni litar inte ens på varandra, varför ta till dig något han kanske bara slänger ur sig? Särskilt när han är så oberäknelig som du beskriver honom.

Ni mår helt enkelt inte bra av varandra och han vill inte ens veta av dig längre. Hans sätt att hantera er brytning är kanske inte så beundransvärt, men också väldigt vanligt. Du gör givetvis som du vill men jag tror inte att du har något mer att hämta i det här förhållandet. Väg bara plus mot minus och bestäm vad du ska göra härnäst...

Jo det finns la inte mycket jag kan gora mer nu nar han blandar in sin syrra...jag far ju inte ringa eller smsa honom mer. Och att han blandar in sin syrra...det ar lojligt. Han sa sjalv att jag inte skulle blanda in andra, far som sagt inte ens ta med mig nan nar jag hamtar grejerna. Det ar det jag mest oroar mig for...att jag maste aka till honom pa tis eller ons o hamta mina grejer. Far ont i magen nar jag tanker pa det. Jag kommer fa panik nar jag ser honom. Han vill inte heller skicka grejerna...sa jag maste aka o hamta dom.

Sannish F23

Kom igen, tjejen! Vafan... vadå du får inte? Är du hans ägodel eller husdjur? Han kan inte bestämma ett skit över vad du får/inte får göra. När du väl slutat göra dig själv beroende av honom kanske du inser hur han lyckats fucka med din hjärna. Ta med dig någon och bara hämta dina saker (skit i vad han beordrat dig att göra, han är inte din chef). Ni är inte tillsammans längre men du låter dig fortfarande kontrolleras av honom. Läs igenom vad du nyss skrev. Verkar det inte lite snett?

JaeLee Jo det ar just det som ar sa sjukt. For en vecka sen sa han att jag inte ska blanda in andra i vara problem...att det e mellan mig o honom...ingen annan. O darfor sa han...om du tar med dig nan sa far du inte dina grejer, det e mellan mig o dig. DU kommer sjalv o hamtar grejerna, sa han. Men han har ju blandat in sin syrra o vant henne emot mig nu. Jag o hon hade skitbra kontakt for bara nagra dar sen...nu sager HON till mig att jag inte far ringa eller smsa honom mer. Vad har jag gjort...farstar inte det...jag ar fan ingen framling, sa kommer hon o sager att jag inte far ringa o smsa honom mer.

Sannish

åk dit, hämta sakerna och prata inte alls med honom. titta inte ens på honom. gå bara dit och gör din grej så han fattar att du också gått vidare, även om du inte gjort det

bonsai jag maste ga hem till honom o hamta dom...det gor det svarare...for vissa grejer vill han inte ge tillbaks...o jag ber till gud att inte hans syrra e hemma da. Om jag lyckas va dar pa dan sa e hon nog inte hemma...

Sannish

jo, men gå dit och hämta sakerna.. stanna inte upp och börja snacka "minnen", det skulle bara förvärra saker

Sannish F23

Vad har jag gjort...farstar inte det...

Du gör exakt samma sak igen - standardfelet. Det handlar inte längre om vad du har gjort (om du ens gjort något alls, det vet ju inte jag). Han känner sig sviken, sårad och j-vligt bitter just nu och vill att du ska känna exakt samma sak så att du verkligen vet hur taskigt han själv mår just nu. Därför beter han sig som han gör och är allmänt destruktiv - därför är det helt lönlöst att försöka förstå varför han agerar som han gör just nu. Jag säger det en gång till, du är INTE hans ägodel att bestämma över. Du behöver inte göra någonting han säger till dig. Plocka upp ditt självförtroende igen, hämta hem dina saker och låt honom hantera saken bäst han vill. Bara för att han väljer att gnaga på sin bitterhet behöver inte du dras med i skiten. Du är 23 år (eller?) och ingen liten flicka längre. Visa det... om inte för honom så gör det för din egen skull.

DIPLOMATS han har varit san typ 50 ggr innan, att han e arg o sager elaka saker men att han sen kommer tillbaks o ber om ursakt o sager att han alskar mig. Men den har gangen har det gatt langre tid an innan...har gatt 1 o en halv vecka nu o har e mer arg o hatisk nu an va han va for 1 vecka sen.