Allt om olycklig kärlek där någon blivit dumpad eller inte vågade ta steget och förlorade. Däremot kan jag tänka mig kärlekstrams med fysisk inblandning och lidande, typ om nåns respektive dör i cancer eller dylikt.. Jag tror på att I-lands-poesi bara gör oss till känslomässigt svaga lallande zombies. För det första som skiter alla som har det svårare än du att "maja hånglade med den där snygga italienaren på språkresan och nu vill jag ta livet av mig" Just för att dom flesta människorna på jorden har mycket större problem än så. Poesi och spoken word tycker jag ska väcka en, få en att känna att det finns större problem att kämpa mot. Om inte så bara för att inse att "vi"(i-landssverigenissar och andra spoken wor/poesirappare) har det rätt bra.
PARIS PARIS PARIS PARIS PARIS PARIS PARIS PARIS PARIS PARIS PARIS PARIS PARIS PARIS PARIS PARIS PARIS PARIS PARIS PARIS PARIS PARIS PARIS PARIS PARIS PARIS PARIS PARIS PARIS PARIS