såg en död människa för första gången idag.

knas.. det var somvanligt, lite skumt men men.,,, det är naturen :).. tyvärr

Den första avlidna person jag såg hade legat död en hel skön sommarmånad och liknade väl mest en blöt svartgrönbrun massa. Jag reagerade med att må väldigt illa.

Såg för första gången en död människa idag. Va på väg upp till dalarna när en tjej i 18 års åldern hamlade under tåget. Blev fett chockad när jag tänkte på vad som hade hänt endast en meter under mig utan att jag såg det..

fattar inte såg du de eller såg du de inte?

såg en snubbe som blev påkörd av en lastbil lår och blödde från huvet m.m men reagerade inte alls typ bara jaha och sen gick vi vidare va redan polis m.m på platsen

FIGGE: jag såg allt efteråt men vad jag menade va att jag va helt omedveten om att en person avled en meter under mig typ

var det gore?

nej det va det inte! vad får dig att tro det?

Enda döda jag har sett var min gammelmormor vid en sådan avskedscermoni innan begravningen.. Fast det var tolv år sen eller nåt sånt..

Ok, jobbigt! men det va altså väntat att du skulle se henne död? kanske inte lika stor chock?!

Är timanställd på "transportavdelningen" på ett sjukhus, och en av våra arbetsuppgifter är att transportera avlidna från avdelningen till "bårhuset" och sedan lyfta över dom till en metallbår och rulla in i ett kylrum. Nu tycker man inte att det är så konstigt, men de första gångerna var det en ganska skum känsla.

hallrich: a shit! en bekant till mig är vaktmästare på ett sjukhus. han skulle in o byta lysrör på obduktionen en gång, vad han inte visste va att det va i kylarna han skulle byta. han kom in där o det va bläcksvart, så han fick en smärre shock när han tände!

Jag såg när dom drog upp en död snubbe från en bassäng när jag var en 9-10 år. Uppsvälld och blå. Men just då tyckte jag det var rätt fräckt. Ledde till en del mardrömmar en tid efter dock.

Jag skrattade, det var nog mest för att surrealismen var större än allvaret i just den stunden. Det var i samband med en MC-olycka där de fick för sig att ta av honom hjälmen vilket inte var så lyckat.. .)

på ett bårhus i 8an. Tog faktiskt i hon då *ooh scary*

thats fucked up! själv fick man disikera fårhjärtan i 8an!

nicke-k

aha okej hehe tänkte nästan de va nått sånt men va lite snurrit skrivet :) 

när jag bodde i usa såg jag en snubbe bli avrättad under en drive by. hajade inte vad som hänt förrän flera timmar senare.
var på samma tåg som en tjej som hoppade. var ganska sjukt.
såg en tant som fick en hjärtattack på en flygresa också. konstigt att se henne "må lite illa" och sen se dem dra en filt över hennes huvud.

figge: hehe! sorry, är lite trött!

Jag såg min storebror död på sjukhuset... Det var det värsta jag varit med om i hela mitt liv.

Jag såg en snubbe som hade splaschats mot asfalten efter ett hopp från 5:e våningen. Lite blod här, lite blod där. Jag kollade en stund på ambulanspersonalen och deras arbete, sen gick jag hem och käkade.

hallrich P20
samma här mannen, jobbigt när liken skiter ner sig när man lyfter som..;(

Såg en lirare på marken, han hade hoppat från 7:ans våning,
tänkte inte mer på det Cause thats the life when ur living in the...

Första gången jag såg en död människa var det min mor, och det var för cirka två år sen.

Hur reagerade du/ni när du/ni såg en avliden första gången?!

Som förväntat...

Svårt att leva med när det är någon som har stått en så nära. Det är inte precis den bilden man vill ha kvar av sin mamma.

ja och mina vänner fann en död man bakom oss när ja va i Italien, han låg ca. 7 m bakom oss i en liten dunge, så vi märkte inget först förrän vi tjejer skulle gå och pissa, där låg han väldigt död med öppna ögon och munnen öpppen, skitäckligt. ja blev nog mest chockad först och sen kräktes ja 

Första gången jag såg en död var väl när en vän dog i en bilolcka. Fick se honom några timmar efter att han dog. Fast var med när det hände och han var ju i princip inte levande då så jag vet inte om man ska räkna det. Hur som helst minns jag inte så mkt av just det att man fick se honom när han hade dött.
Kommer bara ihåg några saker från själva olyckan också så.. Var  tydligen väldigt lugn och metodisk då det hände. Var väl  chockad. Men efteråt var jag ganskar arg och förnekade det rätt länge.

första döda människan jag såg var när vi var på svepning med klassen. alla stod och lyssnade innan hon öppnade kistan men när den skulle öppnas började alla gå ut därifrån, utom jag och några andra.
När hon öppnade kistan låg det en liten gubbe med en duk för ansiktet men jag ryckte till för jag kände igen filten som han var inlindad i. sen när hon tog bort duken från ansiktet såg jag att det var en gubbe från stället jag jobbat på. och då var det faktikst läskigt. att se alla "typiska dödsgrejer" han hade. blåa fingertoppar, knogar, blå på halsen och i ansiktet, blek osv osv.
han hade bott där i 4 år innan jag kom och inte sagt ett ord, bara skrikit typ, men man pratade ju med han iallafall för han förstod ju vad man sa, han kunde bara inte prata. trodde vi. så när jag hade matat han en dag och var påväg att gå ut så sa jag "det är bara ringa om du vill ha något" (dom har då alltså ett larm på armen som dom ringer med om dom vill ha något) så svarar han "du är snäll du". första gången han pratade ever. 1 vecka senare var han ju tydligen död.

hade jag dock hittat han död på rummet hade det varit en annan sak. men det såg så fridfullt ut att ligga där i kistan. jag började dock tänka på hur instängd jag skulle känna mig så jag har redan bestämt mig för att kremeras.

jag vägrade tro att personen i fråga var död. hon låg där o var så blek att hon nästan var grön i hyn, men jag kallade på henne och försökte ta pulsen...hon var fortfranade varm.... "hon sover ju bara". men hon vaknade givetvis inte.

sen så har jag ju suttit vak på jobbet, det är rätt jobbigt att se dom dö, speciellt dom som har dödsångest...dom typ viftar med armarna och gör konstiga ljud (dom som har varit döende ett tag luktar äckligt också) strax innan dödsögonblicket. rätt läskigt.

Det va dagen efter millenieskiftet och utanför fönstret hördes typ en folkmassa och massa som grät, när jag och mamma kollade ut genom fönstret bar dom ut en tonårskille på en bår från porten, han var typ helt vit och alla människor stod å grät runtomkring.

tydligen hade han kvävts av sina egna spyor den natten och att de bar ut honom på båren utan något skynke kan bero på att detta va i ryssland, vet ej varför egentligen.. Scary iaf!

När jag var liten så var det en 3årig flicka som låg  i vattnet (ca 10 meter ifrån mig) och när de tog upp flickan var hon död, hjärtat slog inte osv....men som tar va, var en sjuksköterska/läkare eller whatever som gjorde hjärt- och lungräddning där. SÅ, hon klarade sig!

Hur som haver; fett läskigt!

Min far äger en fastighetsskötar firma å han har typ hittat 3lik eller nått genom sitt jobb....folk som hängt sig i källar förråd å liknande...

Satt på golvet med min pappas förra sambo när hon dog.
Hon tittade rakt ut med en väldigt otäckt tom blick och tog en djup suck och sedan rann det en blodstrimma ur mungipan. Sedan låg hon där 10-20 cm från mitt ansikte med ögonen uppspärrade...
Jag var väl en 13-14 år så det var en hemsk upplevelse, bilden finns kvar tydligt än idag...

Har även sett min mormor och morfar när de lämnat jordelivet fast det var en mer behaglig upplevelse då de båda hade väldigt ont sista tiden i livet...

Jag var på en resa i Norra Iran vid kaspiska havet när vi såg att det vart en krock på en slingrig bergsväg. Bilen var delad mitt itu och en kvinna i slöja låg med armar och ben isär som om hon försökte göra en snöängel där på asfalten..
man får verkligen en knockout, det såg så onaturligt ut att ligga där med spridda lemmar och likblek hy.

såg min farsa död på sjukhuset.
det va både skönt och jobbigt

jag har aldrig sett en död människa

Skulle aldrig ha kunnat tänka mig att så här pass många skulle ha sett döda människor/människor dö. Själv har jag inte gjort det, och är ganska säker på att jag inte vill det heller, men antar att det kommer att hända i något skede.

drygt fem år sen, såg morfar på sjukhuset och innan begravningen, vi skulle lägga saker i hans kista och säga adjö, jag krockade med min panna i hans iskalla, hårda när jag skulle krama om honom och lägga ner en saga.. det kändes skumt. de hade sminkat honom fint, det såg nästan ut som han sov..men så kall.. ville bara väcka honom. skrika och väcka honom och säga att jag älskar honom..

man blir så jävla påmmind om hur fort det kan ta slut. bara sådär. skrämmande..

en kille som blev skjuten...brorsans kompis vare tydligen

Det var när jag var runt 9 års åldern och jag, mina syskon och min mormor/morfar var ute och campade så någonstans på hallandsåsen så var det stop.. och när vi kom fram till olyckan så såg vi köttdelar över hela vägen =/ jag kommer starkt ihåg ett avslitet ben som låg där, det var en Mc knutte som åkt på något ljud och sedan rätt in i rännan och wops.. Jag kommer ihåg att jag vart chockad och mådde illa

en liten turkisk pojke ca 2 år som blev påkörd av en motorcykel precis framför kebabstället där vi satt och åt. Motorcyklisten bara körde vidare fast pojken var livlös och så kom mamman springandes till platsen och skrek hysteriskt

ush så hemskt! kan tänka mig mamman alltså :(

Jag såg en tant som spydde blod och sen ramlade ihop i sitt eget blod på vårbergs tunnelbane station, jag tror att hon dog, men jag är inte säker, det tog sjukt lång tid för ambulansen att komma iaf kommer jag ihåg... det var creepy

Jolo_lojalna

Jo, det är klart att det var folk som hjälpte henne, Hon svimmade två gånger på tåget först också, eller, jag antar att hon svimmade, annars så låg hon och sov i väldigt konstiga ställningar. Så var hon helt förvirrad och så klev hon av vid vårberg och sa att hon bodde där. Sen gick hon o satte sig på en bänk och så började hon häva ur sig blod, och sen passade hon ut i det. jävligt läskigt att se.

Joo, det var jäkligt obehagligt, speciellt eftersom hon var ensam och inte hade någon hon kände med sig.
Fan för att dö ensam.

Did you poke it? erkänn du peta på den.
jag var tyvärr lite för handfallen för att peta på min döde far när jag såg honom, eller lite kanske jag petade, på pannan.

Första döda personen jag såg var min pappa, så jag blev ju såklart ledsen. Tyckte de kändes lite läskigt att han liksom inte fanns längre, fast han ändå låg där.

första gången var jag riktigt liten och det var en bilolycka i estland, liket i fråga låg i princip i delar mitt på vägen och ett lik till låg nere i diket, bilen låg i två delar på varsin sida om vägen, den hade nog klyvts av en långtradare som jag förstod det..
reagerade nog faktiskt mest med fascination, var riktigt liten och fattade nog inte riktigt, morsan försökte såklart hålla för mina ögon men jag minns att jag försökte titta ändå.. 

tråkigt tråkigt...

Jag mådde illa som fan kommer jag ihåg. Spydde och grejjer.
Det var efter en Finlandsfärja, en kille hade ramlat från trettondevåningen på asfalten där alla bilar körde ut..

Blev inte så jätte chockad.

Det ser overkligt ut...man kan inte sluta kolla på bröstet och vänta på att ett andetag ska ske.... andas...andas...andas...

Min brorsa pluggar till läkare och jag var och hälsade på honom och kollade in den så kallade "våtsalen". Där låg uppstyckade lik i olika kar med nån slags gulaktig vätska. De hade kar för fötter, armar, underliv, magar och allt möjligt. I vissa kar låg hela människor och tittade... en flinade och hade lungorna uthängda. Det var lite konstigt i och med att de var så stela, och det luktade rätt skumt. Jag kom fram till att jag aldrig ska donera min kropp till läkarvetenskapen.