Första mötet med din partners föräldrar

Första mötet med din partners föräldrar

Jag är nog sämst på att hålla igång samtal, det är som om jag saknar fantasi och inte tillåter mig själv att ta upp nått så fånigt som vädret utan hellre låter tystnaden förstöra stämmningen..


Första gången man träffar sin partners föräldrar går man självklart fram och skakar hand, hälsar och presenterar sig.. så långt är det självklart för mig. Men sen, skall man kila iväg illa kvickt eller hur bör man fortsätta det hela om det skulle vara så att man står kvar i hallen, vad pratar man om då? Vad säger man? Någon som är duktig på öppningsfraser?


Man vill ju göra gott intryck, men inte heller vara fjäskig.

Vad pratar man om? Ja du. Jag vet inte. Jag har ofta haft problem med det har sjalv. Men oftast sa brukar ju de komma med massa fragor om mig sa det flyter val pa. En sak jag fragar dem om ar deras jobb, hehe, skittrakigt. Det basta ar ju om de har nat intresse. Som typ fiske. Eller hockey. Eller vad vet jag.

uuh?

jag å mitt ex pappa diskuterade surrealism å  luis bunuel, å jazzmusik, det hade vi gemensamt

tips: försök å ta reda på intressen som ni delar å därav kan bygga en diskussion utifrån det

Om det bara är ett sådant där löst samtal i hallen kan man väl prata om nästan vad som helst.. Vädret? Mycket att göra? Fina tapeter?

Tack! Jag har gått och funderat på det där! :D Jag har träffat dom flera gånger, men jag har aldrig sagt något speciellt.. Frågat hur läget är osv. Sedan har jag försökt att smita undan eller låta dom sköta snacket! Snälla, hjälp tösen, och på sätt mig! :D

Jag måste säga att jag tycker det är lite av ens partners ansvar att se till att det flyter på med hans/hennes föräldrar.

Antingen flyter det på bra redan från början för att man har bra personkemi med föräldrarna annars får en snubbe eller brutta vara där och se till att det hela går smärtfritt till, så resonerar jag.

sånt där suger sen 1 år senare sitter man allihopa runt matbordet och garvar åt att man var så nojjig och blyg

Första gången jag träffade min pojkväns föräldrar var hemma hos honom när han fortfarande bodde hemma. Han hade legat och spytt på toan (efter en hård utekväll) och jag skulle kila hem.. Försökte smyga ut ur hans sovrum och då kom de farandes.. Vi skakade hand o så men sen skulle han in och spy igen så jag försvann illa kvickt =) Men efter det är det hur lugnt som helst. Har tom hängt ensam med hans mamma. Beror väl också på hur föräldrarna är, och med en högljudd (och väldigt pratsam) far som bryter på ungerska och och en äkta skånsk-rosig-om-kinderna-mor så brukar det gå väldigt bra =)

Jag pratar alltid om dejters föräldrar, eftersom jag tycker det är intressant. Vilken relation de har, om de fortfarnade är tillsammans, osvosov. Om de är intressanta vill jag verkligen hälsa och prata med dem. Kanske to m ta några öl.

Annars brukar jag bara hälsa, säg vad jag heter och gör. Om de har några frågor så besvarar jag dem, annars drar jag in till dejtens rum.


Note: detta var år och dar sedan jag träffade dejters föräldrar.