tänk att det var så länge sen... känns som om det var nåt år sen när man tänker på det. kommer ihåg massor helikopterljud och ambulanstrafik (bodde nära östra då). ringde runt till lite olika människor på morgonen och det gick bara fram signaler hos vissa utan att nån svarade, men man fattade ju inte hur allvarligt det var då. hade några kompisar som var med... dock ingen som omkom. kommer ihåg när vi hälsade på en kompis på sjukhuset och hon var helt förstörd, helt apatisk och berättade om hur hennes långa hår som varit hennes stolthet hade smält in i ryggen och hur hon fortfarande trodde att en av hennes äldsta och bästa vänner levde för att hon inte hade blivit identifierad än.. minnesstunder i skolan och en tjock dimma av sorg över hela stan.. man blir helt tagen av den oerhörda styrkan hos alla överlevande och släktingar som bär det här så värdigt! vila i frid.
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.