trakasserad/dissad av en kultur snubbe på tunnelbanan

Shield:
Det var ju han som började prata med mig, jag var bara trevlig och pratade tillbaka.
(Jag orkar inte skriva långa inlägg så jag kan ju varna i efterhand med att länken går till min blogg så klicka inte om du inte vill höra mera utförligt om min händelse)

over and out

Taggish ner Shineish. Jag tycker också det verkar en smula skumt när en person som uppenbarligen är intresserad av att prata plötsligt börjar angripa en för att man inte är intressant. Det motverkar ju lite hela syftet med att börja prata med någon in the first place, inte sant?

Den enda jobbiga/konstiga situation jag har att bidra med, förutom en kille som aspackad försökte ragga på min dåvarande flickvän (som är iranier) med "jag är muslim", är en riktigt full alkis som försökte snacka med mig. Jag hade kurslitteratur att läsa och var inte direkt på humör att tala med en Marinellastinkande herre över de fyrtio, så jag drog ur en hörlur ur örat och sa "Sorry, sir?" Han sluddrade något på svenska och jag fortsatte med "Sorry sir, I don't speak swedish" men han gav sig inte. Så jag bad om ursäkt en gång till och ploppade tillbaka luren i örat. Och tror ni fan inte karln fortsätter snacka med mig hela vägen fram till centralen? Han var inte ute efter interaktion så mycket som en måltavla. Fascinerande, på min ära.

Shieldish, såklart. Inte Shineish.

jag får alltid en äldre gambian med guldtänder som ska sitta och prata fast man inte vill. (är det samma människa? han/dem luktar alltid lök).
det spelar ingen roll att man tydligt visar, med båda verbalt och kroppsligt språk, att man bara vill att han ska gå och hänga sig så att man får vara ifred, man får ändå inte vara ifred. dessutom gärna små övertramp som att lägga sin hand på ens lår.
då önskar man att man var som den där spytanten i little britain, så att man kunde kräkas som en högtryckstvätt på honom.

Snorty.
Ja spytanten är stor en förebild.

jag är en muppmagnet. De dras till mig, vart jag än må befinna mig; på tuben, ica, i bankomatkön, whatever. Har varit med om helt sjuka samtal och situationer! men jag tycker det är rätt kul.

Äh... ingen fara med att vara lite social i kollektivtrafiken. Jag har själv vart med om det ena och det andra... visst.. människorna har inte alltid huvet på skaft, men garanterat är dom sköna att snacka med.

Några få odetaljerade och högst subjektiva meningar utan några som helst citat eller informerande upplägg gör ju inte att man förstår situtionen direkt :/
Du har, i princip, inte förklarat någonting. :S

Sånt här som gör att jag inte pallar att läsa bloggar. Folk tror de skriver något intressant och att de skriver det så ballt...
Men 99% av tiden så sägs det inte ett piss. Och det de inte säger är inte ens snyggt skrivet :)

Aja... Kanske bara är jag som är elitistisk.

Eccan:
nu låter du som gubben på tunnelbanan som dissade mig för att jag inte hade några ambitioner.
min blogg är min dagbok, om jag kunde skriva skulle jag säkert ha större ambitioner. Citat har jag inte för jag kom inte ihåg exakt vad han sa och då blir det ju fel citerat. Ett stort no, no som jag tror jag lärde mig av lärar praktikanterna i gymnasiet...

Jag vill ju bara höra om flera jobbiga gubbar, gummor går också bra.

Äh var inte dum bjud på godis! Gooooodis!

Enola F21
"nu låter du som gubben på tunnelbanan som dissade mig för att jag inte hade några ambitioner."
Kanske därför jag avslutade som jag gjorde? :)

Mina poänger:
Du hade inte behövt länka till bloggen eftersom meningen: "Han tycket att jag var en patetisk människa för att jag inte skrev pjäser som sattes upp på Island som han." förklarade lika mycket som hela blogginlägget.

Utan referat, citat (behöver inte vara exakta till varje ord) eller några som helst detaljer ur diskussionen så blir det bara att du tyckte han var dum och han tyckte du var dum.
Hade du förklarat mer så hade jag nog fattat hela läget och hade nog säkerligen tyckt lika illa om snubben som du gör.

Anledningen till att jag skriver det här?
Jag vill jävligt gärna höra hela historien (låter lite småkul) och jag vill gärna tycka illa om honom.

Tycker det mest låter som en ostimulerad person som måste ventilera lite och halvvägs in i samtalet övergår till hybris- och skrytmode och inte inser att de har en del gemensamt.

Den ene pratar med okänt folk på tunnelbanan, den andre bloggar - då kanske man skall hacka på något annat kort än ambitionsnivåkortet.

(Fast innerst inne vill jag helst att han skulle ha läst Spelet av Neil Strauss en vecka tidigare och att det där var hans random raggningsförsök för att testa ifall det skulle "funka", varpå amibitionsnivådissen inte skulle vara en diss utan en "negg". JIPPI.)

jag fattar inte, på vilkt sätt har snubben trakasserat sig? För att han ville prata med dig? isånafall trakasserar min lärare mig hela tiden