Brutit kontakten med brorsan.

haha verkar lite fuckt o ba bryta kontakten sådär :/

men mayn ta upp kontakten :D
kan alltid va roligt o ha ngn släkting till i gamet ;D

peace!

Jag har bara en helbror och INGET  i hela världen hade fått mig att bryta kontakten med honom. Han är min bror.. närmre en familjmedlem än sitt syskon kan man inte komma.

Jag tycker iaf inte du ska lyssna på din morsa, hon har inget med det att göra. Men hatar du din brosa eller din farsa? Blev lite luddigt.. antar att du inte hatar din brosa eftersom du vill ta kontakt med honom. Kanske bättre att ringa än att bara dyka upp, eller skriva ett brev?

Ta upp kontakten tycker, jag skulle inte klara mig utan mina brorsor även fast dom inte bor hemma

Han försökte stjäla husvagnen från farsan ur dödsboet, därför gillar jag han inte. Han har en son i min ålder som inte gillar mig. Men tror inte han gillar mig ändå. Gilalr inte heller hans äckliga fru som är förjävlig. Men ska försöka ta kontakt.

"Tycker ni ajg borde ta kontakt eller inte?"
- Att bryta med familj är inte lätt. Alls.
Jag hade mina orsaker, men det är inte lätt att säga hur jag tycker att du ska göra eftersom jag inte vet orsaken till att ni bröt upp. Snarare omöjligt att säga.

Hans mamma är helt jävla wicked ändå, hon är schizofren så hon är småcreepy när man ser henne på stan. Men jag undrar hur det skulle vara och ha en brorsa igen.

Den enda jag har kvar från farsans sida som jag träffar ibland och hälsar är min farbror som är äckligt lik min farsa, men vi snackar aldrig om brodern min.

allt lät ju dåligt, varför då bry sig om han?

för han är ändå min bror, vet inte om han gillar mig men det är värt och försöka?

Hur gamla är ni?

Om du inte tror att han kommer slå ihjäl dig eller liknande så gå bara dit och knacka på en dag. Är han inte hemma så fråga om du får sitta och vänta på honom.
Han lär ju inte slänga ut dig?

Jag är 17 och han är 42, stor åldersskillnad men ändå. haha, jag vet faktiskt inte om han kommer slå ihjäl mig, jag menar, han "förrådde" farsan genom att försöka stjäla ifrån honom. Litar inte fullt ut på honom men jag borde iaf testa.

ta kontakt!
det finns ingen i världen som man kan älska och hata så mycket som en bror eller syster.

jag hade nog inte tagit kontakt om jag var i din situation, verkar inte så lockande. no offense.

det kan skapa problem, menså e det iofs med allt.
Men känner du att det e värt det, gör så. men vad e de för en människa som stjäl husvagn ur sin fars dödsbo undrar man ju, men det kanske bara är jag.

Testa skadar väl nästan aldrig :)

Faraon  : Det kan vara viktigt att komma ihåg att karln är 25 år äldre än vad du är. Han kan ha en helt annan bild av er farsa är du har. Han kanske var värsta kukhuvudet mot din brorsa och förtjänade att bli bestulen?

Jag tycker inte att du ska döma honom eller hans familj förrän ni pratat. Säg till honom att du gärna vill träffas och prata. Be honom berätta om er farsa, hur han hade det när han var liten, hur det var mellan honom och dig när du var nykläckt och så vidare.

Han kanske älskar dig över allt annat men är rädd för dig för att han tror att du hatar honom?

Ta kontakt tycker jag, men skriv brev och ring inte. Skriv med varför du tar kontakt med honom och allt annat du känner för, stoppa i ett kuvert och posta. Vill han inte ha kontakt, så svarar han inte...

Hm, min farsa var nog aldrig ett röttägg mot honom. Som sagt det kan skapa problem. Men om jag ska ta kontakt måste jag göra det nu. Men han blev helt känslokall mot oss och struntade i oss fullständigt efter farsans begravning.

Dom umgicks åren, min farsa och honom hela tiden och gick på hvmatcher osv. Han kom hem till oss rätt ofta.

Faraon  : Om din brorsa inte är helt efterbliven finns det nog anledning till hans beteende.

Men jag kommer ihåg någonting som min morsa berättade för mig för länge sen, uppdelning av ett dödsbo kan skapa sprickor bland släktingar. Är det någon som _känner_ sig lurad så tas ogillandet ut mot fel person. Speciellt som att det är svårt att få en förklaring då den personen som är ansvarig gått bort.

Jag menar, var du sju bast när din farsa gick bort och din brorsa 32 så har ni nog HELT olika bilder på vad som hänt. Hajar du hur jag menar? Jag är 24, min brorsa 16. Vi har helt olika bilder av våra föräldrar trots att det bara är åtta år mellan oss.

jag förstår inte, ni bröt alltså kontakten när du var mellan 5-7år..
men ändå så har han en son som inte tycker om dig, och hans fru är, med dina ord, "förjävlig".. hur kan du veta det om du inte har träffat dom på 10-12 år?

alltsa folk verkar inte första att det är inte blodet som gör nagon till syster eller bror. jag har fyra halvsyskon pa farsans sida. har träffat tva av dom tva ganger. och dom känns inte som mina syskon. man kan inte lära sig att älska nagon som sin bror eller syster bara för att man har samma pappa/mamma. dom är inte ens familj!

däremot älskar jag min bror pa mammas sida lika mycket som jag älskar resten av min familj pa dne sidan.

kan tillägga att det är samma sak med min biologiska pappa. jag känner inget för honom, tycker bara han är lite jobbig som försöker tränga sig pa mitt liv da och da pa fyllan.

däremot kan det vara KUL att träffa sina syskon, mina brödrer pa farsans sida är inte sa mycket yngre än mig, och jag tror vi är rätt lika, eftersom jag har fatt massa drag fran pappa fastän jag inte växt upp med honom. sa jag är väl rätt nyfiken pa dom! men nej, jag älskar dom inte, och kommer förmodligen aldrig att göra det savidare jag inte blir vän med dom, men da skulle jag bara älska dom som kompisar och inte som syskon.

jag hade inte konstakt med min bror på kanske 9 år, sen en dag så ringde jag honom bara. han blev jätteglad och vi umgås ganska mkt nu. ännu mer sedan vår pappa gick bort för några månader sen

Jag har inte brytit min kontakt med mina syskon, därför
att vi funkar helt enkelt bra tillsammans. Men har nyss brutit
kontakten med min far, inte lätt det heller. Frågan är om
man ska bli vänner igen, då man har brutit för en orsak.
Jag försöker tänka på det negativa, inte att jag saknar
honom. För det kanske hamnar tillbaks till det gamla och
ruttna som personen representerade.

hans fru var jävligt elak mot mig, sista jag såg av henne. Men jag kan fan inte leva hela livet utan min bror? Om jag skulle dö nu skulle han inte ens komma på min begravning

Frågade morsan lite om farsans förra liv, han uppfostrade ju min bror med en annan kvinna som han skillde sig ifrån sen, sen så träffa han min morsa. Farsan berättade tydligen för morsan att min bror var avundsjuk på mig. Lite svårt att förstå, vi bodde aldrig tillsammans någonstanns men som sagt innan farsan dog så hade vi bra kontakt.

Soomersault P20
tycker gott du kan läsa tråden igen :)

Ta kontakt fan!

Vet hur det är att inte få träffa sin bror. Förjävligt.
 
Din bror är ju ändå 40 bast, han borde ju iaf kunna framstå som mogen! !!

Kör på!

Vet inte så mycket om papaps och brorsans liv innan mig. Svårt att ta reda på när morsan inte berättar något, fast jag vet att hon vet.