Ångest..

Ta tag i problemet så ska du se att de kommer bli bra

chrome och rohypnol

Jag hade ganska mycket uppgifter denna veckan,jag gjorde 4 st idag de kändes bra och så slipper man ångesten,antingen skiter du i den helt och inte skjuter upp den eller gör den bara

Jag ahr den kännslan konstant, antingen vänjer man sig vid den eller så tar man tag i det som dom andra säger !

När jag får sån ångest brukar jag försöka tänka på vad jag kan göra och vad jag faktiskt kan skippa eller skjuta upp.
Och när jag har sorterat det tänker jag en stund på vad mitt mål med det jag håller på med är, och varför jag egentligen gör det.
   Att plugga inför en tenta kan vara otroligt frustrerande och kännas plågsamt, men om man tänker i ett större perspektiv, typ "detta kommer jag verkligen att behöva i min framtida karriär" eller "jag har alltid velat veta allt om detta ämne" eller vad nu motiveringen må vara så kan det kännas lättare att få en nytändning.

Att jobba omotiverat och utan målsättningar är värdelöst, då kommer det aldrig att kännas roligt och inspirerande.

Jo, satte mig nu och börja plugga..
Men fan..Att man aldrig lär sig, slutar alltid såhär..

Loria

Jo sant.. Jag gör det bara för att få de gjort..
Och jag är mitt i en period där jag funderar
över vad jag vill bli.. sista året på gymnasiet nu..
Känns helt meningslöst att plugga, och inte sträva
efter nått..:(

När det var kämpigt i första ring drack jag öl. Det hjälpte. Nu pluggar jag upp mina IGn

Känner precis lika, allt suger och är tråkigt, går världens sämsta linje. Inget går som man vill.

Ta tag i det som ger dig ångest, även om du inte hinner med allt, så kommer ångesten lätta, och det du har kvar att göra blir "roligare" att ta itu med...

Eller ja, så vart det för mig.

skolångest har nog dom flesta haft, var glad att det inte är riktig ångest..

Finns två typer av människor; de som fokuserar på hur jobbigt allting är och tycker synd om sig själva. De väljer att kontrollera sina känslor istället för att göra någonting vettigt. Sedan kommer en fas där dessa människor börjar tännka, de hade änndå inte gått eller jag hade aldrig hunnit, i de flesta fall hade de antagligen klarat det hela. Men de väljer att lura sig själva för att sedan slippa undan ångest.

Sen finns de de som biter ihop och gör det bästa av situationen.


Själv har jag varit med om samma problem flera gånger och det har alltid löst sig, har man villjan så går det alltid. De som misslyckas är oftast de som sitter och tycker synd om sig själva.

Misslyckas man en gång så är risken större att man gör det igen, man nedvärderar sin förmåga i någon form utav självbedrägeri, därför är det bättre att du fixar allting nu!

hela mitt liv är ett kretslopp av den känslan i olika grader. detta eftersom jag föredrar att skjuta upp saker så mycket som möjligt, särskilt pappersarbete och telefonsamtal.
varje gång jag hänger på en lös tråd och är på väg att störta ner i en avgrund av misslyckande skärper jag till mig och presterar bättre än någonsin. för jag presterar bäst när jag är stressad.

tips är att strukturera upp allting. vad ska göras, vad är viktigast, vad ska göras först när, hur lång tid tar det, vad kan gå fel. schemalägg. arbeta.

Buffeln P47

eller så har de riktiga problem och "lurar" inte sig själva

När jag känner exakt sådär så skriver jag ner allt som måste
göras på ett papper, sen sätter jag mig å börjar med sakerna och stryker över dom jag blir klar med.
Visst, mitt papper fylls på mer än vad som stryks, men då försöker jag vara glad för det jag gjort och att jag ändå försöker ta igen allt istället för att bara sitta och må dåligt! :)
Brukar prata med lärarna om det också, fråga vad exakt jag har kvar,. och säga att jag ska försöka lämna in eller skriva eller vad det är jag ska göra. Dom blir glada och peppar en :)

Lycka till!

rök en spliff

FLUNITRAZEPAM: Dock löser det inga problem. Bättre att vara ärlig mot sig själv.