Hjälp med bedömning av dikt Det är som så att jag ska hålla ett muntligt tal i svenskan imorgon. Jag gav mig in på djupt vatten och beslutade mig för att skriva en riktigt personlig dikt/kort novell för kanske första gången i mitt liv. Sitter nu med ångest över att den är skit och att alla kommer att skratta åt mig imorgon, så jag skulle verkligen uppskatta om någon seriös människa - gärna en tjej - skulle vilja läsa igenom den och ge mig en liten kommentar bara.Fred ut
Hemma är allt precis som förut. Ja, visst brukar det kännas så? Varje gång du kommer hem igen. Visst känns det som att tiden har stått stilla ända sedan den dagen du for? Bara du och kvällarna är mörkare, annars har ingenting förändrats.
Det blev ett kort besök det här året, kortare än det var tänkt från början. Jag hade knappt vaknat, och du tyckte nog att jag var fulare än du minns mig. Men det spelar ju inte någon roll längre, nu när det ändå är dags för mig att åka hem. Precis som vanligt, fast den här gången åker jag själv. Vi har åkt bil och buss tillsammans, till och med åkt tåg och cyklat flera mil. Men nu så ska du flyga. Precis som vanligt, fast den här gången åker du själv.
Antingen så var det du som kom tillbaka med regnet som varade i flera dagar. Eller så kom aldrig sommaren i år.
Tvålen svider i ögonen och jag låter vattnet spola bort två veckor från min näthinna. Ett glas kallt vatten och en dålig bok med alldeles för liten text, men trots att mina ben aldrig varit så tunga som nu så gör det ingen nytta. För hur kan jag sova? När något som har lämnat en stor grop i magen på mig nu sitter och trycker tungt som en sten på mitt bröst.
Och allt jag ser är dina fula saker överallt.