Nån som vet svaret till en fråga jag skickade till Illustrerad Vetenskap?

det kommer ju endast bli spekulationer i denna tråd, eftersom ingen har kompetensen här att svara på det...? 150 år?

Principen kan vara vilket land som helst f.ö, dvs, "hur långt bak i tiden måste man gå innan en fransos idag inte förstår vad en fransos då säger" t.ex.

Nej har inga höga förhoppningar men man kanske blir positivt överraskad, :)

Min historie lärare sa att bara för ca 100 år sedan förstod en skåning och norrlänning inte ett skit av varandra. Tack vare televisionen så har vi blivit bekanta med andra dialekter, accenter och brytningar.


Jag gissar på 150 år också ungefär.

om vi tar alla språk genrellt så har ju svenskan haft en väldig påverkan från engelskan, men finns väl säkerligen språk som inte utvecklats alls mycket om landet varit med isolerat, som exempel nord korea? eller man kanske kommer på slang ändå..

Iofs, men inte så, tänkte mer nån "riksvariant", typ en kung idag jämfört med då. Finns ju många norrlänningar fortfarande idag som inte fattar ett skit av skånska, hehe..

Måste ju gå att hitta. Men känns som det är skrivspråket som ändrats mer än talspråket. Om man läser texter på gammelsvenska så är det ju svårt att läsa, men när de talade så måste man ju ändå förstå.

Mhm, undrar om det finns nån klar brytpunkt.

Jag har för mig att jag läste endel texter från 1600talet i skolan. De var svåra att förstå men det gick ju helt klart. Kan kolla upp det om du vill. har kurslitteraturen kvar..

Det beror väl helt och hållet på vilken social grupp, i vilken del av landet. Finns nog äldre skåningar, samt folk på listerlandet som varken jag eller du skulle förstå. Alltså behöver man bara förflytta sig några timmar söderut med tåget.

men det finns ju i de flesta landskap.. och det känns ju relevant i det hela. Att alla pratade väldigt olik dialekt. Det fanns ingen direkt "riks svenska" som alla förstod? Som Medoria säger så finns det ju fortfarande folk idag som pratar värmländska eller t.ex gotländska så man inte förstår.

men om vi bortser det med dialketerna, förstår en skåning nu en skåning för 150 år sen?

ja och då kommer vi tillbaka till problemformuleringen. vilken skånska är det skåningen idag ska fatta? är det den skånska som är mest lik den skånska han själv talar och hur kommer vi fram till vilken skånska det är om det nu är så att han ändå inte fattar den?

och då är frågan också, hade en skånsk bonde från Lundaslätten förstått en snapphane i göingeskogarna?

fast snapphanarna pratade kanske danska? jag kan inte min historia

Men ta en stockholmare som ska förstå en stockholmare. Eller, om vi måste gå ännu längre tillbaka, en birkabo.

i serien som gick på svt om snapphanarna pratade de svenska, och det borde ju stanna. Jag ska ställa denna frågan (grundfrågan i tråden) till  min historielärare imorgon så det kanske blir lite klarhet i detta, han är väldigt kompetent så han ska nog kunna ge något vettigt svar..

läser ett brev från 1583 och det är fan klart som korvspad. Känns sjukt, hade förväntat mig att  det skulle vara mycket svårare. Står ingenstans att det är en översättning, och det är akademisk litteratur.

1642: http://runeberg.org/klagewi/

Hmm, man kanske måste ner på 500-talet eller så?

haha ja, inte fan kan jag läsa runor iaf.

Ja men skulle du förstå en person som snackade är frågan, :)

det är ju det svåra att skrivspårket finns dokumenterat, men talspråket är ju rätt svårt att fånga..

Ja precis.. Det är väl omöjligt att veta. Jag har faktiskt inte någon koll på om man kan följa någon slags bronsåldersspråk till svenskan idag och se om grammatiken och ljuden  är någorluna lika.
Men det borde ju gå. Finns ju mycket kvarlämnat.

Exempel på yngre fornsvenska ur sagan om Didrik av Bern från cirka 1450: "Samson tog jomfrwne j sin fampn oc bar henne nidh oc satte henne vpa sin hæst oc en annan hæst hade han . ther førde han gwll oc kostelighe haffuor vpa . han wæpnade sik well oc bant sin hielm oc red sin weg . han lag lenge i en storan skogh . oc giorde sik ther et hws .”

lite förstår man nog men inte allt. kanske lättare när man hör någon prata. på 500-talet fanns inte svenska.

Jag tycker allt går att läsa. Bara lite småknepig stavning.

okej, jag vill ändrar mig. mening " ther førde han gwll oc kostelighe haffuor vpather førde han gwll oc kostelighe haffuor vpa" är svår

Riktigt bra fråga. Förstår inte varför de inte tog med den.

"där förde han guld och konstlige gåvor/varor (?) på"

att han hade guld och andra varor på den andra hästen...

men grejen är att det skrev konstigt, men jag betvivlar det faktum att de pratade så.

neeej guld och mat (kosteliga) är det han har på den andra hästen

lite många poster, jag vet...

Bounty: OOOH du satte den.. det sista ordet är uppå.

tar inte fredrik lindström upp det där i något avsnitt av värsta språket?

Det är väl nästan helt säkert så att man långt ifrån pratade på samma sätt som man skrev back in the days? Jag har alltid sett det som ett faktum iaf.

Men tänk om utvecklingen går ännu längre i framtiden. Folk verkar ju vilja skriva så likt talspråket som möjligt. Tänk om vi i framtiden har ett skrivet språk som i princip är ren fonetik.

då måste vi utrota alla fula dialekter och endast ha rikssvenska (det som pratas i norrland) annars kommer alla skriva olika. det är ju inte alls bra.

saken var väl den att på den tiden var det väl bara munkarna som var skrivkunniga och var isolerade i klostret i princip och pratade antagligen inte som vanliga människor och stavade orden antagligen inte som dem uttalades?

men jag har skrivit tre gånger att man inte pratade på samma sätt som man skrev.. munkarna hade självklar kontakt med omvärlden, precis som de har idag.

Orkar inte läsa det som alla skrivit, men skriven text kan du förstå till omkring Gustav Vasas tid (1500-talet).

Sedan hade dom ju ett annorlunda uttal, de hade stor tysk påverkan och jag skulle tro att det låtit ganska tyskt. Dessutom är nog dialekterna mer dialekt än vad det är idag.

Min gissning är att du möjligtvis skulle kunna förstå någon som levde på 1500-talet om du koncentrerade dig. Dom skulle nog inte förstå dig. Sen har ju ordens betydelse förändrats också.

Längre tillbaka tror jag absolut inte att man har en chans...

(Håller på med en tenta om detta just nu)

Förövrigt, man skrev under 1500-talet ganska mycket som man talade. Men det var också då man gick över till att stava mer som man gör idag. Exempelvis i fornsvenskan skrev man ju två vokaler för att markera att det var lång vokal och så där.

Har inte så mkt med tal att göra dock.

Fornsvenska över huvudtaget har helt störd grammatik. Fyra kasus suger...

BountyBoo F28

okej, har inte läst alla inlägg så såg inte.

munkarna var nog mycket mer isolerade på 1500 talet än de är idag, om det ens finns några kvar.

chana_masala, de röde sig i samhället på samma sätt faktiskt. Det finns både munkar och nunnor i Sverige idag.

åå det var ju inte vetenskapligt! :P

tänkte du hade tankar kring Riemann-hypotesen, hehe.

Det finns ju iofs ett samband mellan uttal och skriftspråk.  Man kan ta vissa engelska ord som tex Knight, som uttalades knecht förut men nu uttalas najt som exempel på hur det ser ut när stavning och uttal gått helt olika vägar. Så det är inte så att det inte finns något samband alls. Så att man skulle kunna ha uttalat ordet Glass som parkeringsvakt på 1200 talet. Dock är nog många ljud och intonationer och rytm osv föränderliga över tid. Men som sagt, jag har inte bra koll

Det var en liknande fråga i illustrerad vetenskap för ett tag sen =) tror t.o.m. att det var samma fråga... kanske därför den inte kom med?
iaf så sa dom att en modern människa kan förstå utan större problem en person från 1700-talet (sedan blir det ju bara svårare och svårare) och runt 1000-talet blir språket oförståeligt för en modern människa (tror jag). Dock kan en språkforskare gå tillbaks till på medeltiden och prata med dom.

Här är en überfet lag från 1734 iallafall. Lite lurig i vissa meningar. Skulle så gärna höra någon skillad människa läsa upp denna korrekt.

http://dvg.furu.kalix.se/digibok/ratsknskp/lager/ollon.html

Otroligt förutsägbart att de skånska dialekterna (ja de varierar över landskapet) skulle nämnas mer eller mindre direkt i tråden. Visst, fördomarna är inte så stora i den här tråden som de brukar vara när det svenska språket diskuteras, men de skånska dialekterna nämns mer eller mindre alltid oavsett vilken fråga diskussionen ursprungligen handlar om.

Oavstående till trots att tex Limamål är en dialekt som i många avseenden inte har utvecklats sedan medeltiden. Eftersom meänkieli ("tornedalsfinska") och sáme-giella (samiska) sedan länge räknas som minoritetsspråk anses (så vitt jag vet i alla fall) Limamål generellt av språkvetare vara Sveriges mest särpräglade dialekt. 

TS får ursäkta o-t inlägget. Kan såklart inte svara på din fråga, mina kunskaper om såväl det moderna svenska språket som svenskan ur ett historiskt perspektiv är långt ifrån märkvärdiga.

Förövrigt kan dock nämnas att de skånska dialekterna förr i tiden har mycket gemensamt med gammeldanska (långt ifrån dagens riksdanska, men likheter med dagens bornholmska). Så visst om man skulle bryta ner diskussionen till dialektnivå skulle troligen de skånska dialekterna hamna relativ långt upp på listan, men också troligen långt efter många dialekter från alla möjliga halvt isolerade små byar runt om i skogarna i norra Sverige.

runor från vikingatiden är väl än idag hyffsat förståeliga om man översätter futharken?
(fan vilket minne jag har.. futharken..)

Runskriften är knappt förståelig ändå. Man kan översätta det och gissa betydelsen, men man vet egentligen inte riktigt vad som menas, åå grund av att ords betydelse kan ha ändrats eller att det finns flera olika betydelser för ett och samma ord.

Det finns en del stenar som har fått sin inskripton översatt till 20 helt skilda betydelser.

asså, man  behöver ju inte gå tillbaka något alls. det finns massa svenskar som pratar så att jag inte förstår vad dom säger!!

//Ydebrinkarn - så svårt var det