Visualiseringsförmåga - att skapa inre bilder

Jag tycker jag får ganska kara bilder när jag tänker, de är precis som dina i färg och jag föreställer mig inte ansikterna.
Det skulle vara kul att veta hur författaren har tänkt att miljöerna och figurerna ska se ut, och sen jämföra hur dom skiljer sig från ens egna bilder.

Jag får fram tydliga bilder av både människor och miljöer och jag blir väldigt fäst vid dem. Så när någon väljer att filmatisera en bok så blir jag alltid besviken! Ex. Liftarens guide till Galaxen, usch !

jag vet att jag brukar drömma bort mig själv ofta när jag läser och tänka på hela andra saker som jag kommer på när jag läser något vilket leder till att man får läsa om hela sidan :)

Jag ser allting väldigt tydligt, både karaktärerna och miljön. :)

hahaha när jag läste sagan om isfolket serien så hade jag sjuka drömmar om figurerna, men hon var ju också grymt bra på att beskriva alla miljöer osv.. mn såg allt klart framför mig, kanske inte ansiktsdragen i detalj, men stort sett

Antar att den är ganska bra men eftersom jag är dålig på att fokusera så har jag svårt att behålla bilderna.

Jag har oftast inga problem att se detaljerade bilder med ansikten och detaljer, även färger men dem kan väll inte säga att bilderna är så där väldigt färgsprakande precis, oftast ganska matta.

När jag ser "större bilder", en grupp människor samtidigt t.ex så har jag dock svårt för ansiken och detaljer, oftast ligger min fokus på en av dessa personer som jag då kan se klart medans resten uppfattas som aningen dimmiga tills jag väljer att kolla på dessa istället.

Visserligen så tror jag att jag tränat min visualiseringsförmånga genom åren då jag så länge jag kan minnas dagdrömt bort en eller flera timmar varje dag. Något jag för övrigt borde sluta med, sånt tidsslöseri.

föreställer mig allt väldigt klart, som i en film ungefär.

intressant ämne.

om jag läser en bok ser jag bilderna lite suddigt, och inga ansikten. men det är svårt att beskriva tycker jag.

Jag tänker nästan enbart i bilder och har ett sjukt bildminne. Folk kan t.ex säga "var har jag lagt min tändare?" och så kan jag komma ihåg att jag sett den ovanpå köksfläkten.
Minns texter jag läser genom att visualisera dem också.
Jag har också väldigt bra detaljminne och minns saker sen tidig barndom. Jag förknippar också situationer med musik och kan sångtexter efter första gången jag hört dem. Har bra luktsinne också och har mycket doftminnen. Vet inte om detta hör ihop, att jag har väl utvecklade sinnen..

drömmer sjukt mycket och detaljrikt som jag alltid minns dagen efter.. om jag inte druckit alkohol.

ja och ska man jämföra med böcker så bygger jag upp en värld kring boken och kan se personerna framför mig väldigt tydligt, till och med vad de har på sig och det samma med miljön det utspelar sig i (därför är det nästan bättre med fiktiva mijöer än t.ex stockholm). Om jag sen läser en bok av samma författare och med samma huvudkaraktärerer går jag lätt in i den världen igen..

Det beror på hur författaren formulerat sig i boken, och hur mycket korrigeraren har korrigerat... Ibland känner jag av författarens desperata försök till att vara nyskapande då spyr jag ofta på böckerna.

Ibland får jag upp hela omgivningen (beroende på hur detaljerat författaren skrivit) då jag ofta lägger till saker eftersom han/hon ger upplägg för det. Samt får mycket känslointryck av atmosfären eller hur jag ska förklara mig.

Tex när jag läste Brott och Straff (som är otroligt välskriven) så var hela världen mörk, falsk och grym. Men ändå på något sätt "mysig".

Jag ska tillägga att jag inte ser ansikten tydligt, det är väldigt ovanligt jag gör det av böcker.