Finns övernaturliga fenomen egentligen?

Kommer bli en rätt tröttsam icke-diskussion eftersom de troende inte kommer sluta tro på samma sätt som en skeptiker inte kommer sluta vara skeptisk. Folk som gapar och skriker likt fanatiker ur båda lägren är lika tröttsamma.

För egen del så kan jag säga att jag tror på spöken och annat trams, helt utan egentlig anledning, jag hoppas helt enkelt så mycket att jag blivit en "all-out-believer". Det är inget som upptar något av min tid dock, skulle det finnas så finns det, jag är ingen anhängare utav någon form av kryptozoologiska sagor t. ex.(trots att jag bor i Östersund, d.v.s. intill Storsjöodjuret) och anser mig vara något av en realist som tycker att vetenskapen lyckats bevisa hur det mesta som förr likställdes med spökerier o.s.v. i själva verket ligger till.

Jag skulle vilja se Christer Sturmark gå igenom ett stort, vindpinat hus, ensam, mitt ute i skogen UTAN att krypa in i hörnet och vänta på dagsljuset!

wasteapa01:

Ingen som har sagt att du behöver följa tråden ;)


Tror själv på de övernaturliga precis som herren ovanför men jag har inte heller varit med om något. Hört folk berätta och får tanken att "varför skulle dom hitta på, vad tjänar dom på det"

För övrigt har momma min en riktigt läbbig berättelse om hur en småtomte gick över hennes gård när hon var liten, hennes kompis såg den samtidigt. En småtomte! Halvmeter hög! Får alltid gåshud när jag hör det där.

Jag tror ganska stenhårt på spöken.. För ett tag sen (2 år sen) var jag vid någon fallskärmsklubb vid ett gammalt krutförråd eller nåt för det var en armébas där förr, och det gick rykten om spöken osv.. Så vi satte oss där fem pers och satte oss ner, kolsvart och stängda dörrar.. Vi försökte tala med spöket och när min vän Jessica sa "Ge oss ett tecken på att du finns" så smällde det till utav bara HELVETE på övervåningen, alla for upp i luften och jag flög ut igenom kåken på en knapp sekund, helt livrädd var jag.. Det var SÄKERT någon som bara skulle skrämmas, men GUD vad skraj jag var...

om de existerar så blir de per definition inte övernaturliga längre?
då är de bara en del av den delen av naturen vi inte kartlagt och förstått än, och om frågan då är om jag tror att det finns saker i universum som vi inte förstår eller har en aning om fortfarande.. så är svaret ja?
om jag tror att de sakerna är så simpla som spöken så är svaret nej.

Existerar inte.

Jag var med om en grej när jag var liten (typ en sex - sju år).
Vi var på klassresa och skulle sova över på ett ställe, det var typ ett vandrarhem och vi var väl fyra ungar per rum. När natten kom drabbades jag av hemlängtan och kunde inte sova (alltid haft svårt att sova första natten man sover borta). Så jag låg i min säng o lyssna på dom andra som sov, när gryningen kom reste jag mej upp (hade bottensäng) och tittade ut genom fönstret (ni vet så konstig färg allt har i gryningen typ ljusblått sken) och längst ner i hörnan av trädgården svävar ett hål, stort som en människa - avlångt liksom, i luften. Asså inte uppe i luften utan i höjd med marken fast det var liksom som en gas som sväva runt (-helt kolsvart var det).
När jag väckte min kompis för att hon skulle titta så var det ju naturligtvis borta.
Jag minns denna händelsen perfekt och kommer ihåg att jag tänkte att jag var vaken men jag var inte alls rädd. Egentligen skulle det kunna vara en dröm blandat med lite sömngång med tanke på klockslag osv. Vad tror ni?