tokyo, the lonliest city of all?

kan de vara därför att alla stressar till olika ställen och att det passerar miljoner människor utanför din port varje dag?

min poäng är iaf att vill du lära känna någon på ett mer personligt sätt måste du nästan tvinga dig in i dennes liv.

alltså inte som i en små stad där du ser samma personer nästan hela tiden och att oddsen för att du och en random person på stan har gemensamma kompisar är väldigt höga.

aja de jag tror rent spontant iaf =)

det kan ligga nåt i det!

sen läste jag nåt nånstans om att i Tokyo så finns det så sjukt mkt att göra hela tiden så man behöver inte ha några vänner, man klarar sig själv och har ändå inte tråkigt. kan kanske ha nåt att göra med det också? :P

Ja, Tokyo kan vara ett väldigt ensamt ställe.
Först och främst så när du är där är du förmodligen på andra sidan jordklotet och låååångt ifrån alla du känner samt familj. Språket är en ganska stor barriär att ta sig över utan förkunskaper eller studier tidigare, vilket gör att man är lite alienerad.
Jag kände inga där när jag drog dit 2007 och bodde där i fyra mån...

Sedan som Manel säger, det är så sjukt mkt människor överallt. Du kan känna dig lite som en myra ibland bland mängder av olika människor och olika livsöden (som du aldrig kommer att få någon vetskap om). Allting bara passerar, och en massa stress bland business men.
Man smälter inte lika väl in i Japan som man kanske skulle kunna göra i tex Europa, Amerika eller för min del Latin Amerika. Och generellt är Japan ett ganska svårt samhälle "att ta sig in i", samt att en del inte kan förstå sig på deras kultur utan bara kör på tanken "äh, deras kultur är galen" (efter att ha kollat för mkt på japanska crazy gameshows) och distanserar sig.

På ett annat sätt så är det otroligt skönt och enkelt att träffa folk där, att hänga med, klubba med. Sedan om man får en riktig och djup kontakt är en annan sak. Unga japaner är oftast väldigt fascinerade av västerlänningar eftersom vi är "exotiska". Japaner är ofta bra på att ta ett första steg, att byta nummer, säga att du är söt (yeah ordet kawaii överanvänds rejält!) och invitera till vänskap... men sedan kan det stanna av där.


Fast så otroligt stort kan tokyo trots allt inte vara. Jag fick en riktigt god japansk vän därborta. Stod och väntade på en svensk polare vid Shinjuku station där det passerar ca 2 miljoner människor varje dag. Vem gick förbi mig helt plötsligt när jag stod och väntade? Jo, min japanska vän.

En skum grej hände i Tokyo.. Av alla 30 miljoner människor stötte jag på en tjej jag träffat nån dag innan, vi hade inte bestämt att ses eller nånting utan hon var på väg från jobbet bara. Där snackar vi slump!

Men att det skulle vara en ensam stad är väl att man känner sig ensam för att man inte hajar kulturen typ, glid till valfri bar och hitta nya kompisar.

haha corazonzita hände samma sak dig?