Frank Ocean väljer att komma ut

och

Låt tankebanan gå iallafall ett varv innan du febrilt kastar dig på den där knappen det står "Posta inlägg" på.

Jag tycker att det har ändrats i U.S.A inom hiphop & rnb ända sedan Lil B skulle släppa ett album under namnet "I'm Gay".
Jag har sett och läst intervjuer med Cormega, Jadakiss och Prodigy bland annat som har sagt att de skulle inte ha något emot att ha ett samarbete med en öppet homosexuell rappare. Jag har svårt att se att de skulle ha sagt samma sak för 10 år sedan.

ändrats

Enda anledningen att Lil B släppte det där albumet var på grund av OFWGKTA och då främst (Syd)

Och är enbart ett patetiskt försök att rida på en våg som skapades iom att dessa individer presenterade sig på scenen.

Exakt, och det är det jag tycker är så roligt också. Folk tar stapplande steg ut ur sina stenåldersgrottor. Lil B i alla ära, men jag skulle nog ändå vilja lyfta fram Omar White från The Wire som ett viktigt populärkulturellt fenomen. Det här är ingen hyllning till The Wire, de står mig redan upp till halsen, men jag föreställer mig att det finns många personer inom hiphopen som tycker väldigt mycket om den serien. Det finns säkert mer som har påverkat och det är kanske inte helt rättvist att peka ut just den. Men detaljer utgör som sagt helheten.

Soul_Survivor_II P34
... och det hedrar dig.

Ripoff, du menar Omar Little. Omar White är från Oz och är väl inte gay såvitt jag vet.

Angående Frank Ocean: En artist som jag inte bryr mig särskilt mycket om, men för mig väcker det här frågor om hur folk lyssnar på musik, mer än något annat. För mig skulle det inte göra någon större skillnad om alla mina favoritrappare visar sig vara bögar. Det är ju MUSIKEN jag lyssnar på och den är ju densamma oavsett var rapparen välja att sticka dicken efter att han lämnat studion.

Samma sak med huruvida den och den rapparen är gangsters på riktigt, vem som beefar med vem och vem som knockade vem på gatan or whatever. Heja heja! Dom som bryr sig om sånt här kan liknas vid fotbollssupportrar som går i döden för Bajen, AIK, DIF men saknar genuin kärlek för sporten.

isofu

De som snackar sådär är bara homofober som försöker rationalisera sin skräck och sitt hat för sig själva, det är sen gammalt. Jag kommer ihåg att jag sett och diskuterade sånt här på Davey D-forumen/SOHH/Public Enemy-forumet redan på 90-talet. Förr eller senare kom det alltid nåt "who's the GAY rapper???"-ämne. När nån försökte säga vad spelar de för roll kom det värsta långsökta resonemangen om "I can't relate" och att inte kunna sätta sig in i texter om sex och/eller kärlek om rapparen i fråga hade andra preferenser än en själv. Då drog jag alltid till med "men du kan lyssna på kvinnliga rappare och sångerskor som sjunger/rappar om sex/kärlek med män?" varpå de slingrade sig ytterligare och typ "ja, men det är annorlunda, när jag lyssnar på Lauryn Hill identifierar jag mig inte med henne utan med de män hon sjunger om". Såna där resonemang blir bara mer och mer långsökta och skruvade ju längre de drar dem. Lustigt nog finns det massor av homosexuella som kan begripa heterosexuella kärlekstexter som det i 99% av fallen varit frågan om i populärmusikens historia.

En artist som jag inte bryr mig särskilt mycket om, men för mig väcker det här frågor om hur folk lyssnar på musik, mer än något annat.

resten passar bäst i skvallerpressen...och helt ärligt, den är något av det vidrigaste som finns. i sin helhet.

Soul_Survivor_II skrev:
isofu

De som snackar sådär är bara homofober som försöker rationalisera sin skräck och sitt hat för sig själva, det är sen gammalt. Jag kommer ihåg att jag sett och diskuterade sånt här på Davey D-forumen/SOHH/Public Enemy-forumet redan på 90-talet. Förr eller senare kom det alltid nåt "who's the GAY rapper???"-ämne. När nån försökte säga vad spelar de för roll kom det värsta långsökta resonemangen om "I can't relate" och att inte kunna sätta sig in i texter om sex och/eller kärlek om rapparen i fråga hade andra preferenser än en själv. Då drog jag alltid till med "men du kan lyssna på kvinnliga rappare och sångerskor som sjunger/rappar om sex/kärlek med män?" varpå de slingrade sig ytterligare och typ "ja, men det är annorlunda, när jag lyssnar på Lauryn Hill identifierar jag mig inte med henne utan med de män hon sjunger om". Såna där resonemang blir bara mer och mer långsökta och skruvade ju längre de drar dem. Lustigt nog finns det massor av homosexuella som kan begripa heterosexuella kärlekstexter som det i 99% av fallen varit frågan om i populärmusikens historia.

Intressant. Vet att Janet Jackson gjorde en cover på en låt och hon ändrade inte "she" til "he". Direkt kom det massa gay rykten om henne.
Jag undrar hur de heterosexuella männen känner för att lyssna på det då? Då kan de varken reletera till sångerskan eller till den som låten handlar om?

Dopeness: Haha, som sagt, så fort man börjar åka the crazy train nedför det där spåret så kommer det att spåra ur!

För mig är nästan huvudyftet med konst, vare sig det är musik, litteratur, film, opera, whatever, att lära sig att försöka sätta sig in i andra positioner än sin egen. Så oerhört begränsande de tmåste vara att enbart lyssna på musik av människor som är som en själv!

Ja det är skillnad på att reletera till musik och tilltalas av musik.

isofu

Little, menar jag ju så klart. Tack för den, Oz är ju för övrigt den bästa tv-serien någonsin (hittills) och Omar WHITE en oförglömlig karaktär. Men det är ju en annan historia, dvs tråd.