Mohammed Ali recension i Sydsvenskan. 5/5. Grattis Mohammed Ali!Recensent Jonas GrönlundPublicerad: 3 mars 200911 kommentarerDuon Mohammed Ali kombinerar allvar med vardagsbetraktelser och vågar säga något om den tid som vi lever i.I år är det femton år sedan Latin Kings vände upp och ner på ett öppet främlingsfientligt Sverige med ”Välkommen till förorten”. Sedan dess har inte bara hiphopgenren och musikbranschen förändrats radikalt utan även det svenska samhället.Men i min naivitet hade jag trott att vi kommit längre idag. Det räcker med att ha följt de senaste veckornas rapporter om den rasistiska jargongen inom den svenska polisen för att inse att det Sverige där människor behandlas lika oberoende av religion, etnicitet, hudfärg eller hemadress ännu bara är en utopi.Just därför känns det mer än någonsin välkommet med en svensk hiphopakt som istället för att valsa runt på ölsponsrade gratisfester eller i pinsamma MQ-kampanjer vågar säga och säger något om den tid och det land vi lever i.Mohammed Ali är den gruppen.Duon består av Moms och Alias Rugig och kallade sig tidigare UKN eller Underklassen. Liksom övriga i lovande kollektivet Ayla har de rötter i Flemingsberg söder om Stockholm.”Processen”, duons tredje mixtape, det första som Mohammed Ali, har funnits tillgängligt gratis på nätet sedan början av februari. Det är ingen tillfällighet att detta – liksom mycket av den bästa hiphoppen idag – varken handlar om ett traditionellt skivsläpp eller gått vägen via de vanliga distributionskanalerna.Mohammed Ali kombinerar allvaret från Latin Kings med Ison & Filles vardagsbetraktelser i ett berättande som är lika genialiskt enkelt och lätt att ta till sig som Annika ”Säkert!” Norlins bästa texter.Det tillbakalutade soundet, till allra största del signerat Mack Beats, är också tydligt influerat av just Salazarbröderna Salla och Masses patenterade återanvändningar av de bästa soulplattorna från 80-talet. Masse medverkar även själv med två spår.Musikaliskt handlar det alltså om en högst traditionell och samplingsbaserad ljudbild, välbekant för alla som följt svensk hiphop under 2000-talet.Normalt hade det framstått som negativt och förutsägbart. Här bidrar de trygga miljöerna enbart till att ännu bättre lyfta fram de socialrealistiska och eftertänksamt samhällskritiska texterna.Chepe från Latin Kings har redan utnämnt ”Processen” till den bästa skiva han hört på tio år. Jag är beredd att hålla med om att det är den bästa hiphopskiva på svenska det senaste decenniet.Det kanske inte låter så märkvärdigt. Men med vetskapen att Petter albumdebuterade hösten 1998 och att Latin Kings två första skivor var de enda vettiga hiphopalbum på svenska som hade getts ut innan dess får orden en lite större betydelse.Bästa spår: Porten
Men med vetskapen att Petter albumdebuterade hösten 1998 och att Latin Kings två första skivor var de enda vettiga hiphopalbum på svenska som hade getts ut innan dess