livet går vidare men jag är nu trött på det mesta skiter i alla regler och kör på min känsla. trött på faktumet att ingen förstår mig är bara glad när jag är full eller ligger och sover så jag sitter och gråter, på kinden så åker den rinnande tåren försöker hitta en spricka i molnen, försöker sikta på månen men jag är inte han som vinner på håret, jag kommer alltid va den sista i målet mitt liv är en grå cell, det är en dimma av gåter samvetet kommer efter mig jag bara springer ifrån de fången som fisken i håven, omringad av viktiga fråger men jag har inga bra svar min vardag är fuckad jag orkar inte bry mig längre bara låt mig va, du kan hitta nya vänner klart jag kommer minnas alla saker vi gjort och hur kan en sån liten sak bli så stor? så jag sitter och väntar, försöker hitta nåt bättre men allt jag kommer fram till är att ingenting kommer ändras livet är fucked, jag skiter i allt spriten i halsen får mig att vilja skriva nåt glatt men hur många gånger jag än försöker å dränka sorgen vaknar jag upp nästa dag med ständig ångest ta mig tillbaka till tiden då jag mådde bra då jag knappt visste vad ordet ångest var men det kommer inte hända, ingen ide att jag hoppas jag får nöja mig med det här och mitt liv är en soppa försöker drömma mig bort och jag försöker och se (SE!) försöker ta det lugnt för en sekund och jag försöker o le (LE!) jag står i mitten av en cirkel som inte släpper mig ut börjar undra vad som kommer att hända mig nu känner mig borta med vinden, lika som sommar som vinter vänta nu bara känslan är kvar, väntar på bättre dagar