Instämmer med de flesta andra till att börja med, låg acapella. Ett enkelt tips: om det låter "ok" i övrigt när du mixar ihop det hela dra ner volymen extremt mycket, tills det att du nästan inte hör någonting... då, när du lyssnar riktigt noga, är det rappen , basen och trummorna som ska höras mest. Helst en god symbios mellan de tre, men det där handlar väl mycket om individuell smak också antar jag. Jag personligen brukar alltid lyssna så att rappen hörs lite tydligare vid sån låg volym. (Sen är det bra om man ser till att det inte distar om man höjer volymen saftigt. Men det är ju inte problemet här.) Sen tycker jag att rappen kändes lite hackig och stressig ofta, med tanke på temat. Eftersöker lite mer rader där du "håller ut" på vissa stavelser och verkligen känner efter var du har beatet, istället för att bara rabbla liksom. Refrängen var behållningen. Den passar mest in med beatet. Och även om jag inte är någon stordiggare av dylik känslorap så finns det faktiskt en del rader med djup också! "Döden är ingenting, för jag gör det bästa av situationen" ...bara en sån sak. Om du känner att döden saknar makt, då är det väl kärlek antar jag. Bra fångat där.
Det jag gillar bäst hos andra är mina förväntningar. (www.myspace.com/tungviktarna – Samvetet säger: bli den du är!)