Crew - Konversensation!

Dagdrömmen:
Oavsett uppgivenhet och hopp finns det sånt vi båda värdesatt
Mycket förgås, men mer tas till vara trots utebliven närkontakt
Sätter gärna upp mål och jag kommer inte att bli besviken
Detta syfte kan inte uppnås ens med hela världens meriter
Vet inte vilken väg som är rätt, en aning större eller mindre
För mig räcker det att hitta nyckeln till dörren i mitt inre
Rummet jag kommer till må vara ostädat, upp och nervänt
Med min gryning klarar jag allt, undermedvetet

Nattdrömmen:
Platsen jag menade som jag sett mot var just varandras inre
Kalla det ett ostädat rum, jag försöker gömma allt på vinden
Dammigt, instängt och allt försvinner väl snart
För inget är bra och inget kommer nånsin att bli bra
Jag kanske har en ganska negativ självbild egentligen
Eller så hade jag en alldeles för väldig förväntning för
Hur allting skulle bli, eller så är jag väl bara för lat
För att städa mitt rum, eller så är det för svårt
för att jag ska klara det bra

Dagdrömmen:
Kom ihåg våra förutsättningar, se hur bokstäverna faller på plats
Kalla det vindsrum, men det är endast ostädat i varandras palats
Är din hopplöshet så bottenlös att du inte kan njuta av livet?
Ställer jag dessa frågar bara för att du inte skall sluta att skriva?
Jag tror på framtiden trots att vår värld är paradoxal
Med på politiska kartan först när någon skär den diagonalt
Dina åsikter påminner mycket om mina...
Så vi kan stagnera tillsammans när vi nu ligger här på en mina
Eller spränga gränser trots att ingendera är egomätt
Och inte vill leva regelrätt...
Jag vet att du vet, vikten av insikt kan inte några stålar hämta
Så låt oss glädjas åt att vi i alla fall har vågat gå på känsla

Nattdrömmen:
Det är klart att man kan njuta av livet, men myntet har två sidor
Och när andra sidan väger tyngst så är det ryggen som får lida
När man bär det på sina axlar, det är iallafall min syn på saken
Men jag ser iallafall mot en vacker dag, men när gryr den dagen?
För som Bobban sa så har mycket sagts men så lite har gjorts
Och de fortsätter döda och har roligt medans vi biter ihop
Står det skrivet i blod? Vad står skrivet i blod? det frågar jag mig
Och frågan är ställd, formuleringarna klara: När ordnar allt sig?
Jag menar inte bara inom mig, jag menar hela vår verklighet
För det är så mycket som hänt utan att vi ens märkte det
Trots det, så ser jag så himla mycket nuförtiden
Och så länge jag ser så kommer jag aldrig sluta skriva...

Dagdrömmen:
Jag ser också himla mycket, men inte så mycket från himmelen
Hur all denna karriärslystnad får oss att jaga nycklar till ingenting
Myntet har två sidor, men jag vill inte singla slant
Inte heller leva för sedlar, jag söker stället Ingenstans
Jag har blivit min bästa vän, ärligt, jag är lycklig nuförtiden
Kan inte veta hur All misär känns
När jag själv omges av så mycket uteblivet
Allting ordnar sig aldrig, ingenting löser sig alltid, min okände vän
Skulle sikta exakt likadant om jag så visste att porten är stängd
"Så jag bär min droppe till havet, mitt strå till stacken
Även genom tider med både flås i nacken och gråt i halsen
Sårbarhet under den hårda masken"


Nattdrömmen:
Vad ska man säga egentligen när tårarna stänker
Du tar orden från munnen på mig, förstår hur du tänker
Världen är sjuk, visst... Och med denna vinstlystnad
den består av är vi inget annat än dömda att misslyckas
Men, men... man kan ju försöka ta avstånd istället
Och stänga av allting runtomkring, raklång i sängen
Men att uttryckligen skita i allt är väl inget botemedel
mot problemen.. Fast kanske om alla gjorde det med
Så skulle mycket bli bättre, förstår du vad jag menar?
Inte stressa.. utan att bara vara...och att bara leva...





(BLOTTA TANKEN FINNS ATT LADDA NER PÅ MIN PRESENATION!)

Fan va bra du är crew asså orka ente ge hel kritik men tänkte inte läsa hela texten men gjorde det för den va så bra detta är det bästa jag läst på whoa tror jag

Upp!

När jag har några minuter över..

Nice, grymt bra genomarbetat, hög standard genom hela texten, Wonderful! :D

Tack! Tusen.

Sista uppet...