Kosmos, eller en liftare i galaxen? Du bryter dig fri, ser bakom toner av sanskrit i, den nygamla ordleken skitzofreni, nar toner av djavulens flojter kan spela, mot ondskan kan vela, dar elden brinner sakta, mot drakarnas palats, fortvinar verkligheten avdommnas min avsats, alla tar till sig verkligheten, men nar vi star dar pa slutet, abdikerar vi, legenderna under riddarljuset, av fackor som brinner som konshar pa jattar, avkomman blir belastad av slaveriets kattar, han oppnar sina ord, beskriver, berattar, malar och overdriver komsiska spettar, ror oss ut med en eka i tidens hav, gar bakom verkligheten och sakta bedrar, det som finns i djupet, de saknar oss stilla in, medans klockorna stannar, upp och ner vanda rim, som ser genom neublossor, byggda i planeternas innandommen, stanger det kosmiska, ar for alltid forsvunnen