Noodlestyle/ Läs inte skiten jag sitter deprimerad och försöker lössnusa bort hösnuvanoch känner mig sliten som begagnade löskukarhar inga pengar över inte ens en brödsmulaoch mitt hus luktar precis som skolans rökrutajag deppar, fattar pennan och skrivermen kommer inte på nåt, känns som jag slutat tänka med tidenregnet det svider i såren som jag har på kinden,jnär jag sitter på mitt rum rör sig ändå håret i vindenför än en gång har jag råkat ut för blåsväderryktet går härifrån ända ut i småstädernu när nudeln tagit fel beslut och gjort ett felstegoch alla sprang bort som en minut sen stod här bredvidskitsamma, jag måste axla manteln och starta på ny kulaglömma bort igår och och se mot min framtidbe för för min samtid och ta dagen som den kommerhöja mitt ansikte och räta på ryggen