Neobica - Från mitt hjärta Det är inte så att jag älskar mig själv, Och jag vet att det finns en massa folk som är bättre än migSanningen är den att jag är en medelmåttaOch mina trådar har säkert mindre views än tv8Rimmar inte särskillt bra, har inte särskillt hårda raderDet enda jag är någorlunda bra på är att skriva grå balladerInga svåra saker, men anses bra pågrund av de låga kravenPå detta forum, bara kaxiga ungar på nätet med msnJag kanske är en av dom, men jag erkänner självÄr ingen ganster och kör väl inte såÄr ingen graffare och röker inte påGår inte med hängiga kläderOch inte heller älskar jag battleSkriver texter med playade temanTyp, skulle va bättre om vi hatade mindra och älskade meraMen det är bara för jag känner så Jag säger så och mina celler grå tänker såNi tjatar om att såna texter redan finnsMen vad ger mig rätten att skriva om det jag villSå ni kan fila på era rim, och säga att mina sugerOch jag kan erkänna att jag rimmar useltJag hatar att slåss, jag hatar våld, och då är jag inte coolInte häftig för att jag vill se mindre blodPå gator och torg, men andra skrattarNär jag säger att jag inte strävar efter att vara som alla andraHar blivit trött på folk som säger "det är bråk vid den gatan""Oj vi måste gå dit" varför då? för att få dig själv skadad?Men som sagt, jag har aldrig sagt att jag är bäst på whoaFast det finns ju inget som säger att jag inte tänker så..
Ofta kan man känna om något är "på riktigt", dvs. om man har skrivit för att man kände att man verkligen hade något att skriva om. Då känns det äkta bara, och det blir intressant direkt. Det behöver inte vara särskilt outstanding alltid, måste inte vara feta rim eller ens särskilt fyndiga rader.. men helheten liksom glittrar ändå. :) För man har fångat en känsla. Jag tyckte den här texten var lite så. :)Jag hatar att slåss, jag hatar våld, och då är jag inte coolInte häftig för att jag vill se mindre blodoch det där e coolt 8) ^^ Kaxig avslutning, även om den kanske inte riktigt passade in.