perfaa - ropet efter hjälp
han är depressiv o försöker finna rooch han har sår i sin själ o han blöder inombords
ingen hör hans rop när han ropar på hjälpoch snart kommer jorden att förlora en själ
han är som en fågel med skadade vingarsom inte kan flyga och inte kan lyfta
för hank ommer inte härifrånhan vill hitta vägen ut så han fortsätter gå
ocg han är fängslad som fånge bakom gallerhan har haft ljusa dar men mörkret bara faller
vägen är lång o han fortsätter gåtills han faller ner mot marken som en rinnande tår
reffhans livslåga hållet på att sluta brinnaoch vägen ut den vill han bara finnakan ingen hjälpa han, hör inget hans ropinnan det slutar med en kniv o rinnande blod
livet är en gåta o han hittar inte svarethans livslåga har slocknat o nu är den sista dagen
hans liv har spåret ut, han ska hoppa framför tågetnu lämnar han jorden o han kommer aldrig åter
han mins när han var lycklig han har inte glömt dem årenvar liten och lekte med kompisar på gården
han pappa börja dricka, trodde varje dag festoch öppna mamman munnen så fick hon en smäll
det finns ingen på jorden som älskar han allsär det ingen som kan ge han en hjälpande hand
sitter ensam inatt och tårarna dem rinneroch han har sår i själen men aldrig dem försvinner