hubler - målad på duk Varje dag jag vaknar, så är det som ja väntarpå den dagen allt förändras, o vägen börjar klarna,vad är de ja ska vara, kan någon bara svarapå den frågan som jag hatar, för jag vågar inte varaför den sårar mig och plågar mig, men vårdar migoch lovar mig, /den tar mig på en resa så jag slipper åka hem,för när ens höjdpunkt på dagen är att se på nå sakerpå tv-kanalen, blir man galen såfort man är vaken,Man letar vapen iform av ett ord, formar en tro,bygger en bro, stor nog att kunna rymma en solO när man hittat rätt, så känns man som en vinnare,men snart så fattar man, indirekt att inget häntJag har ingen lust att vänta vid min telefon,för ringer du igen så är det säkert att jag lägger på,de kan du vara säker på, ja menar det är ingenting som ja vill ändra på, eller ta i telefon,tycker de är bättre så,vi kan ta det öga mot öga, den dagen som du lyckas ta dig hemifrån,eller vad tycker du? borde vi kanske lägga ner direkt?då skulle du slippa smärtan som ja känner när du ler mot migjag sitter i fönstret & skriker på månen,för grammafonen den låter som alltid, bedårande vackert,men, inget ändras när ja vaknar idag,ja tar de tillbaks, för jag är den inte den jag vill va..Ja vill bli stor som ett hus, ja vill bli målad på dukStäller frågor till gud, om mina svåra besluto innan året är slut, o dan ja tittar tillbaks,Så vill jag ha svar, på varför inget längre är braFör jag känner mig glad (nej) jag känner inget alls,Allt ja prövar blir sådär, men det räcker inte fram...kommer som audio...