outvecklade tankar samlade på en hög.. /ranch bara en tanke som dök upp snabbt.. gäller att fånga den innan den försvinner så jag försökte. lika bra att lägga upp direkt..
även om det kanske är en del av livet..… så finner jag mig säga emot mig själv hela tidenvill leva livet men känner mig bara sårbarvill bara må bra, men nu förstår jagatt om alla bara kunde förstå hur små sakersom kan slå hatet ur våra sårade själarförstå att vår värld är så annorlunda än det svåra som hägrarförst då kunde vi alla leva i det vi kallar lyckafolk har blivit blinda, så jag ber alla att lyssnahör ni den kalla tystnaden?
ironiskt egentligenatt vi måste ge upp en dröm, en utopiför att sedan kunna nå den lycka våra drömmar alltid slutat ijag troratt först med en attityd som inte alltid söker en högre nivåså kan vi leva med varann utan att alltid gömma oss i vår betryggande rökridå