Fönsterutsikt

Fönsterutsikt

Sitter och kollar ut genom glasrutan, nu när mörket faller
Molnen är gråare än den tappade askan på fönsterkarmen
Regnet piskar i takt med att rizzlan tynas bort med glöden
Och förgår i det tomma intet precis som våra korta öden

Jag måste öppna, vädra lite...

Brukar studera folk som passerar efter jag rullat spliffar
Och det enda jag ser är uppgivenhet i deras tomma blickar
Trött på den här planeten och allt vad världen heter, så ja
Du kan ge dig fan på att jag rymmer från verkligheten
Hoppet försvann samtidigt medan holkarna brann..
Och likt alla spliffar jag tänt har livet formats till damm
Klart att det finns en väg tillbaka men orkar jag fram?
Med en ångest som bagage genom denna hårda strapats
Nej, ingenting kommer ordna sig alls , så bara..
ta del av min smärta istället för o säga "det ordnar sig allt"
Demonerna som smög sig på var knappast taktfulla
Det var dom som stal min sömn och skapade en nattugla
Så nu sitter jag här, tittar ut, isolerad i min haschbubbla
För drömmarna man en gång hade blev snabbt spruckna
Jag skapar mina egna visioner... vill inte stanna här
Så jag tar en annan väg destinerad till en annan värld
Du kan också hoppa på tåget och medan vi färdas fram
söker vi efter lyckan långt bortom babylon i fjärran land

Vanligtvis hittar du den inte här nånstans..

för du är inne på fel bana

Men jag tar del av din smärta om du också ligger vaken i natt
nu när solen gått ner och persienerna är neddragna..

.. när staden är svart.