Tänder ljuset på vägen, jag vandrar fram.. Går genom dagar där dagen är repris från gårdagen fast med ett annat namn..Snygg inledning, verkligen, det diggades. sommarsång till höstvindar grillrök till höstdimmaNja, det är känsla i det, men att höst är med i båda rimmen, förstör lite av raderna. här, vaknar man snart med frost efter natten löven blir gula, tappar fästet och faller flyttfåglar flyr, nattmörkret kommer känslan av att få känna närhet kommer, hand i hand med ångestDet är målande känsla i dem här raderna, synd bara att det inte är så tekinsikt bra. fortfarande sensommar varje solstråle, varje grönt löv läggs i samlingen av medgångar. . Hmm, förstår tanken bakom raden, och det är snyggt, men det känns lite halvkrystat med medgånar i slutet. september, oktober, november, december månader som vi begraver oss, glömmer oss själva då världen verkar vara på våra axlar och...vi är dom enda. dom enda som verkligen bryr sig om samhälletets kvarlevor men vi kämpar och vi gräver ner oss i samhälletets kvarlevor skriver ännu en sida från insidan av rösten vi marcherar in och börjar kämpa i början av hösten....Känns lite som att den röda tråden försvinner lite här, men annars var det ett snyggt stycke, särskilt det där med samhällets kvarlevor. Du har absolut känslan för sånna här texter, det är bara slipa på det tekniska nu.
Det var en gång en rappare som ville vara som alla andra, och plötsligt var han unik.