bdn - och jag tror inte ens du ser att jag är sårbar

bdn - och jag tror inte ens du ser att jag är sårbar

Med plåt i min mun och en glugg mellan framtänderna
växte jag upp
Och jag var fulare än alla andra
för du sa att jag var ful och frihet är att tycka
men du blev bara tjugo och dog i en bilolycka

Jag kan räkna stegen i drömmarna
över Västerport
och stan med mindre broar över vatten
Jag kan räkna alla slagen i uppväxten
felen på min kropp
Jag kan fortfarande känna efter hur det var
att aldrig kunna säga stopp

Som en tunga i periferin
levde jag
Jag var revbenstunn
och allt jag drömde om var min tunga i din mun

Jag var ett hopplöst fall
som missade allt
sex och kärlek
när jag levde i en flykt från verklighet
med ett sårat hjärta

Jag stänger in mig
för att känna mig fri

Jag delar upp mig
för att se helheten

Jag tror inte på
reinkarnation
eller så

Bara på ett bättre liv
efter döden