Makabulär flumsession, uppföljning typ Jag har hela livet i min hand och ja, jag lider lite grannmen jag kommer säkert snart vila i tidens skrivna famndär jag softar nice, hookar med hoes och fightsfast utan smärtan som kan vilja komma framman brukar säga att det lugnar ner sigmen jag tror inte på det så kompis sjung nu med migallt är farligt hårt, det har inte alltid varit såför 10 år sen var man lycklig och vad sa vi dåatt vi skulle aldrig pröva knark och sprit men nu står vi ju här precis mellan land och isså fattar ni att jag bara vill vara den jag var igårför jag saknar den killen, jag drar men handen i mitt hårkänner stubbet, jag har lyckats bli en ändrad snubbesom inte alltid är morsan till hands men jag älskar stundendå hon kommer fram till mig och säger allt bra me digman känner sig lycklig, glad att hon vill prata med migskulle jag sitta i hennes sits skulle jag vänt min kindoch kastat ut sonen som hon känner milteller hon kände han visst, men han är en annan personsom hon inte vågar ta med till släkten utan ammunitionav försvar för att försvara han från deras ständiga påhoppsom vänder hennes livshopp till att förbli ett mänskligt avlopp..kommentera tackar!
Nice i vissa stunder, mindre bra i andra. Men det är helt okej, eftersom att du skrev den rätt snabbt så är den nice.Orkar inte med nån vidare kommentar nu ;) Pz