Spades - Klarar mig bättre själv jag var en gång en person som skratta och visslanu är jag en vissen själ som vandrar i dimmanmarken vid mina fötter skramlar och gnisslarmina rosor vill falla och vissnaoch jag vill nå mål som alla vill hindraförsökte springa ända dit men jag ramlade innanjag nådde helt fram, nu jag är fast i labyrintensom jag skapat, där jag ger upp allt för ingetalltså springer jag rakt ut i tomma intetsprungit runt och runt i denna onda cirkeli hopp om att komma fly bort från förtrycketmen faller för trycket det blir bara för mycketmina känslor ger utlopp och ljuset fagnar i tunnelnjag vaknar i sömnen men känner mig svagast i mörkerfast jag brukar vara glad, men det är bara i drömmensitter ensam.. men jag hör någon prata i rummetviskandes till mig:"det är över, släpp taget, ge dig till mig"ingenting hindrade mig från att se seger igenfanns ingenting som kunde stoppa himmel och helvetemen jag nekade honom jag klarar mig bättre självskrev bara av mig litegrann, nyligen bråkat med familjen och nästan alla mina vänner så, behövde få ut litepeace