TjippY - Live från verkligheten TjippYLive från verklighetenDetta är TjippY, live från verklighetenMärkt och ärrad av realitetenEn demon fångad i en klen femtonårig kroppEn soldat, krigare, slagskämpe utan hoppEn söndersliten själ och en röst fylld av smärtaStändig rädsla i blicken, med ett bröst utan hjärtaEn kompakt kropp utan blod Och ett sinne utan modEndast ett skal av den som jag brukade vaLivets enda insjuknande slavUndrar varje dag hur långt jag pallar gåBlundar ett tag, innan jag knallar påJag bara går, och en öde väg är mitt ödes vägOch i denna sjuka plats, jag föddes därJag kan låtsas, men det kommer aldrig att bli min världFör jag föddes i platsen som fanns innan Big BangLive från verkligheten, det är så här det ärLive från verkligheten, det är så här det ärFör sliter mig loss och ger mig ut för att hämnasFör denna jävla Jord är inte var jag hör hemmaJag drömmer om en plats byggd av kristallerMed helande solar och där skydd inte fallerMen verkligheten drar mig tillbaka med sina långa klorTillbaks till världen med krig, hat och många mordJorden har blivit ett enda stort sårat ordOch jag känner att jag inte hör hemma på denna jordFör tänker man efter kan verkligheten förundraMan hör hemma nån annanstans när man verkligen är annorlundaMitt himmelrike styrs av surrealismFör där är under endast realismAtt vara sig själv är som att gömma sig bakom maskFör folk bryr sig inte om din personlighet allsSå varför bry oss om folk när döden ändå är detsammaFör oavsett vad livet ger oss, vi dör alla ensammaNi kan se mig som negativ, men jag är inget annat än sörjandeÖver att slutet på våra öden är vid platsen allt börjadeJag har frågat många gånger om det verkligen finns en GudOch varför han då inte gett folk ett lyckligare slutFör det finns folk som inte har nån, eller som dör i krigVarför kan inte Högre Makter göra världen som den är i min fantasiLive från verkligheten, det är så här det ärLive från verkligheten, det är så här det ärJag är annorlunda än de gråa konturerna runt omkringFör ingen kan träffa mig – typ som en Bond-filmJag måste få ett svar, när jag frågarJag måste bege mig till drömmenDär jag går på regnbågarDär allt är vackert som en fantasy-filmrulleFinns den platsen, annat än i mitt undermedvetnaSom vaknar till liv, när under kan upplevasI mina drömmar, när jag är ljusår bort från verklighetenDär man inte har en aning om vad ordet ”verkligt” heterMen när jag vaknar upp, försvinner den dimensionenOch igen är jag den ensammaste personen på jordenLive från verkligheten, det är så här det ärLive från verkligheten, det är så här det ärFör platsen Tellus, det är inte min värld